På förekommen anledning vill jag bara nämna att den finns en site som heter www.somnhjalpen.se där man kan finna en hel del bra råd om sömnproblem. Om detta inte är tillfyllest finns det sömnkliniker på alla större sjukhus i landet (den i Uppsala har särskilt gott rykte). Om ni upplever er sömnstörning som svår - oavsett av vilken anledning - så ta gärna kontakt med en sömnspecialist. Vissa sömnstörningar är mycket speciella och kräver en specialiserad läkares behandling och råd.

Alla välgångsönskningar har fått mig på benen igen, även om jag inte riktigt har nått matchvikten än. Jag förgyller tillvaron lite med att bläddra i mina samlingar med kortisar. Här kommer några jag vill dela med mig av:Vart går killar när de går upp mitt i natten?Två procent går på muggen, tre går till kylskåpet, 95 procent går hem.Läkaren går ronden och ser droppflaskan närma sig botten.-Syster, det verkar som om denna närmar sig slutet.Då hörs en svag röst från sängen:-Och jag som kände mig bättre....En del använder toaletter till att "skriva av sig". Ett par av de bästa jag läst är:Dov och rutten är morgonprutten,frisk som brisen är aftonfisen,skön i stjärten är midnattssfjärten.Samt:Some people come here to sit and think,some people come here to shit and stink,some people come here to play with their balls,I only come here to write on the walls.Tack och vi hörs igen!

Jag kan knappt sitta idag, så min blog återkommer när jag tillfrisknat. Ha det gott!!

Fråga: Så datumet för befruktningen var den åttonde augusti?Svar. Ja.Fråga: Och vad gjorde ni vid den tidpunkten?Fråga: Vad heter er svåger?Svar: Borofkin.Fråga: Och vad heter han i förnamn?Svar: Det kommer jag inte ihåg.Fråga: Han har varit er svåger i flera år och ändå kommer ni inte ihåg hans förnamn?Svar: Nej. Jag är för nervös. (Reser sig upp ur stolen och pekar på Borofkin): Herregud, Nathan, säg vad du heter i förnamn!Fråga: Är ni gift?Svar: Nej, jag är skild.Fråga: Och vad gjorde er man innan ni skilde er från honom?Svar: En massa saker som jag inte vet om.Fråga: Kände ni den avlidne?Svar: Ja.Fråga: Före eller efter hans bortgång?Fråga: Vad hände sedan?Svar: Han sa: Jag måste döda dig eftersom du vet vem jag är.Fråga: Och dödade han er?Svar: Nej.Fråga: Lyfte han upp hunden i öronen?Svar: NejFråga: Vad gjorde han med hundens öron?Svar: Han lyfte upp dom i luften.Fråga: Och var var hunden då?Svar: Han satt fast i sina öron.Fråga: Är du sexuellt aktiv?Svar: Nej, jag ligger bara där.Fråga: Och till sist, Gary, vill jag informera dig om att alla dina svar måste vara muntliga. Är det förstått? Vilken skola läser du vid just nu?Svar: Muntliga.Fråga: Hur gammal är du?Svar: Muntliga.Fråga: Och vad gjorde han sedan?Svar: Han kom hem, och nästa morgon var han död.Fråga: Så han vaknade upp nästa morgon och var död?Fråga: Kunde du se honom från där du stod?Svar: Jag kunde se hans huvud.Fråga: Och var fanns hans huvud?Svar: Alldeles ovanför hans axlar.Vad sägs om det? Världens bästa nation, sägs det...... Alla dessa TV-serier om amerikanskt rättsväsende, tror jag, har bara ett enda syfte: att tuta i folket att det fungerar.

Fråga: Ni vet inte var det var, och ni har ingen aning om hur det såg ut. Men kan ni försöka beskriva det för rätten?Fråga: Vad är ert förhållande till den anklagade?Svar: Hon är min dotter.Fråga: Och var hon er dotter den tredje februari detta år?Fråga: Hur långt ifrån varandra befann sig fordonen vid kollisionen?Fråga: Kan du beskriva personen i fråga?Svar. Han var av medellängd och hade skägg.Fråga: Var det en man eller en kvinna?Fråga: Säg mig doktorn, hur många obduktioner har ni utfört på döda personer?Svar: Jag utför alla mina obduktioner på döda.Fråga: Kommer ni ihåg tidpunkten då ni började obduktionen?Svar: Ungefär halv nio på kvällen.Fråga: Och Mr Dennington var alltså död vid denna tidpunkt?Svar: Nej, han satt vid bordet och undrade varför jag skär i honom.Fråga: Är ni kvalificerad att ge urinprov?Svar: Det har jag varit sedan tidigaste barndomen.Fråga: Doktorn, innan ni gjorde obduktionen, kände ni efter pulsen?Svar: Nej.Fråga: Kollade ni blodtrycket?Svar: NejFråga: Kollade ni om patienten andades?Svar: Nej.Fråga: Så ni menar att patienten kunde ha levt när ni påbörjade obduktionen?Svar: Nej.Fråga: Hur kan ni vara så säker på det?Svar: Därför att hans hjärna fanns i en glasburk på mitt skrivbord.Fråga: Men kunde patienten fortfarande ha varit vid liv?Svar: Ja, det är möjligt att han var vid liv och arbetade som advokat någonstans.Fler grodor följer....

När jag var 13 år började jag ifrågasätta den livsåskådning min far lärt mig. Han var en extremt konservativ kristen, faktiskt fanatisk, och jag upptäckte i den åldern att många viktiga grundstenar i hans lära inte kändes rätt. Jag hade då inga ”fakta” att gå efter, i alla fall inga andra än de han lärt mig, men jag löste problemet genom att låna lämpliga böcker på biblioteket.Det första som hände var att jag blev mobbad av mina klasskamrater, som trodde jag försökte vara snobbig. Faktiskt så förstod jag inte alla böcker jag läste – en del filosofer var tämligen avancerade.Hur som helst hade jag rustats med en del kraftfulla argument. Tyvärr blev min far inte imponerad av något av dem. Han blev istället övertygad om att jag var en avfälling från den enda sanna läran och att djävulen hade mig i sina klor. För övrigt – det tror han fortfarande!Med åren utkristalliserades de viktigaste frågorna och vid 20-års ålder sökte jag svar på följande:Vem är Gud?Vad är min relation till honom?Varför är skapelsen nödvändig?Det sägs att Gud inte har några behov, men om han inte har det – då är skapelsen onödig.Är Gud rättvis? Rättvisa grundas på behov. Om han inte har några behov, ja, då kan han inte vara rättvis. Vilken måttstock gäller då för honom?Dömer Gud oss för våra gärningar? Straffar han oss för våra missgärningar?Varför finns jag? Vad är min uppgift i livet?Det tog mig nästan 30 år att hitta svaren på dessa frågor, 30 år av stort lidande. Priset blev ett sprucket äktenskap. Min hustru hade ingen förståelse för mitt lidelsefulla sökande.Idag har jag svaren. Jag vet inte om svaren är allmängiltiga, men de är definitivt giltiga för mig. Jag har äntligen funnit ro.Från imorgon ska jag börja beskriva de svar jag funnit. Om ni finner dem intressanta – så är jag glad. Om de hjälper er i ert eget sökande – då är jag ännu gladare! MEN – var kritiska! Jag sitter inte inne med facit! Dessa svar fungerar för mig. Det finns inget som säger att de kommer fungera för er. Men om de hjälper er i ert eget sökande är det fullkomligt underbart.Jag brukar säga till mina barn: Det är ingen konst att lära av sina misstag. Det är betydligt svårare att lära av andras misstag.Jag gjorde många misstag innan jag hittade dessa svar. För mig var dessa misstag nödvändiga. Om andra kan lära av dem är det ett livets mirakel.

Kärlek är allt som finns! Om du låter kärleken leda dig i alla dina beslut kommer du aldrig ta miste. Kärleken bejakar, tvivlar aldrig, kärleken främjar alltid det fria valet. Framför allt: kärleksfulla handlingar belönas alltid flerfalt!

Den text jag skrivit har sin grund i en monolog i en pjäs som framfördes i London. Efter pjäsen skrev jag ner denna monolog eftersom jag tyckte att den beskrev en värdefull insikt om livets grundläggande sanningar. Tyvärr kan jag inte längre hitta mina anteckningar. Inte heller kan jag komma ihåg författarens namn eller ens pjäsens namn. Därför ville jag inte presentera denna text som ett citat. Jag vet däremot att jag antecknade bäst jag mindes direkt efter föreställningen. Dessutom har jag nu tagit mig friheten att lägga till sådant jag tycker är viktigt. Sammantaget kan man säga att omkring hälften av denna text härstammar från pjäsen i fråga och andra hälften från mig själv.I slutänden spelar det ingen roll. Det enda som betyder något är om denna text kan hjälpa andra eller ej. Om ja - gratulerar! Om nej - sök vidare. Den som söker kommer att finna sanningen.Fler synnerligen partiska synpunkter följer.....