Hur säker kan man vara på sina känslor?Sokrates uppmaning ”känn dig själv” syftar egentligen på en människas emotionella intelligens. Man är ofta säker på vad man känner, men kan lika ofta, i efterhand, konstatera att det man kände i en viss situation egentligen betydde något annat.Denna iakttagande förmåga, vars resultat är självinsikt, är ett verk av neocortex. Idealet är om man passivt, men uppmärksamt kan notera sina egna känslor, även starka känslor, utan att delta i händelseförloppet, som om iakttagaren var en annan person inom en själv.Själviakttagelse betyder alltså att man är medveten om sin sinnestämning och samtidigt medveten om vad man tycker om denna sinnesstämning.Psykologen John Mayer vid University of New Hampshire har tillsammans med Peter Salovey skapat teorin om emotionell intelligens. Utöver den ovanstående definitionen av personlig intelligens har de också funnit att människor kan delas in i olika kategorier beroende på hur de handskas med sina känslor.• Själviakttagande. Dessa människor besitter ett visst mått av självinsikt. De är självständiga, klara över sina begränsningar, är vid god psykisk hälsa och har i regel en positiv livssyn. De återhämtar sig snabbt efter negativa upplevelser och förlorar sig inte i grubblerier.• Uppslukad. Dessa människor känner sig styrda av sina känslor och uppslukas ofta av dem. De är inte särskilt medvetna om vad de känner och de saknar perspektiv på sina känslor. De förlorar sig ofta i negativa känslor och har svårt att göra något åt dessa.• Accepterande. Dessa människor vet visserligen vad de känner, men tror att det inte finns något att göra åt det. Det finns två kategorier av personligheter – de som oftast är på gott humör och har därför inte anledning att ändra på det, och de som ofta är på dåligt humör, men accepterar detta likgiltigt. Till den senare kategorin hör ofta människor med återkommande eller långvariga depressioner. Självinsikt och känslokontroll - låter torrt och kärlekslöst, men är faktiskt raka motsatsen.Människor har olika förmåga att iaktta sina egna känslor medan de pågår. Denna förmåga är grundläggande för den självinsikt man har. Det förefaller vara frontalloberna, precis innanför pannan, som har den största betydelsen för den emotionella medvetenheten. Människor som av olika skäl fått frontalloberna borttagna eller isolerade från resten av hjärnan, förlorar all förmåga att värdera sina egna känslor.Känslor förekommer på två nivåer – medvetna och omedvetna. Man har gjort försök där en försöksperson har fått se en bild av något som orsakar obehag, ex en orm visas för någon med ormfobi. Bilden visas som en ruta i en film, vilket uppfattas helt omedvetet av hjärnan. Medvetet hinner man inte se bilden, men ändå utlöses fobireaktionen, med oro, svettningar, höjd puls, etc. Vi har också alla egna erfarenheter av att agera vresigt mot alla, trots att en helt annan person eller händelse utlöst irritationen tidigare under dagen.När frontalloberna aktiveras övergår känslan till medveten registrering och behandling.Jag återkommer senare till känslornas anatomiska placering i hjärnan, deras bearbetning och vad den betyder, men det jag vill visa är att alla intryck behandlas av hjärnan innan vi får medveten tillgång till dem. Det betyder att vi inte alltid kan lita på att våra känslor är ”felfria” eller absoluta och sanningsenliga värderingar av verkligheten. Inte förrän vi förstår de mekanismer som är involverade kan vi veta i vilken utsträckning vi kan lita på våra känslor som grund för våra beslut.Fortsättning följer…..

Igår var jag på stan och julshoppade. Jag trodde att det var smart att göra det mitt på dagen, mitt i veckan, istället för helgerna.....ha, ha. Stan är fylld av stressade och förvirrade människor som förtvivlat söker något originellt att köpa åt...vem det nu kan vara. När jag kom hem var jag också stressad och irriterad - knappast ett tillstånd jag vill vara i för att skriva ett bra inlägg till min blogg.Antalet läsare slår nya rekord, så jag antar att temat intresserar er. Alltså - här kommer fortsättningen på det jag påbörjade i förrgår:Gardners definitioner har på senare tid utvidgats av psykologen Peter Salovey, som har gjort följande definitioner av den ”personliga intelligensen”:1. Att ha kontakt med sina känslor. Detta innebär själviakttagelse och själkännedom. Att identifiera känslor medan man har dem ger en människa möjligheten att kontrollera sina känslor och fatta bra beslut. Om man inte kan identifiera sina känslor eller feltolkar dem, hamnar man i deras våld. Resultatet blir felaktiga beslut och dåligt mående.2. Att kunna hantera känslor. Även detta innebär själviakttagelse och själkännedom. Människor som kan hantera sina känslor finner rätt vägar att uttrycka dem på. De återhämtar sig också snabbt efter negativa upplevelser. Människor som saknar denna förmåga, denna självinsikt, är ständigt utlämnade åt negativa känslor.3. Att kunna motivera sig själv. Människor som kan mobilisera sina känslor i syfte att uppnå ett mål eller, tvärtom, behärska sig och tygla impulser i väntan på bättre tillfälle, är oftast högpresterande och produktiva. Dom brukar lyckas med det mesta de företar sig.4. Att uppfatta känslor hos andra. Empati är den viktigaste social talangen. Empati gör det möjligt att uppfatta vad andra behöver eller vill. Människor som arbetar i yrken där de har kontakt med andra, exempelvis lärare, läkare, chefer av olika slag, är framgångsrika i proportion till sin empatiska förmåga. Det betyder stor empatisk förmåga = Framgångsrik, mindre empatisk förmåga = inte så framgångsrik.5. Att skapa och bevara relationer. Förmågan att förstå och hantera andra människors känslor är grunden för all popularitet och ledarskap. Människor som har denna förmåga klarar sig bra i alla situationer som involverar kontakter med andra.Alla människor är olika när det gäller dessa förmågor, men ursäkten ”jag är sån, jag kan inte göra något åt det” gäller inte. Hjärnan är formbar och nästan alla känslor och känsloresponser är inlärda. Med viss ansträngning och lite övning kan man utveckla och förbättra sin förmåga att tolka och hantera sina känslor.Den kanske främste känsloforskaren idag, Prof Daniel Goleman (Läs gärna Känslans Intelligens, samt Själens Intelligens. Båda finns på svenska!) anser att även starka känslostormar inte varar längre än högst 15 minuter. Detta är kroppens naturliga respons. Om känslor dröjer kvar längre än så har man mer eller mindre medvetet valt att hålla kvar och t.o.m förstärka känslan.Exempel på detta är när man gör något man ångrar. Det är vanligt att älta detta om och om igen - hur skulle man gjort istället? Dessa tankar håller kvar den ursprungliga känslan trots att den direkta orsaken till känslan inte längre finns kvar.En bättre respons kan vara att dra lärdom, bestämma sig för att inte göra så nästa gång och sedan slå bort vidare tankar på detta tema.Ilska, som växer till hat, är vanliga känslor som man medvetet håller kvar. Om detta beteende upprepas som regel, så kommer hjärnan att anpassa sig till det och detta osunda ältande blir sedan standardreaktion på allt man upplever i framtiden. Resultatet blir extremt dåligt mående, så dåligt att det kan leda till sjukdom, missbruk eller rent av våld mot andra eller sig själv.Att befria sig från detta skadliga beteende kräver självinsikt och självkännedom. Det är absolut vitalt att kunna tolka sina känslor på rätt sätt. Och precis som med mycket annat: övning ger färdighet.Öva dig i att MÅNGA gånger dagligen iaktta vad du känner. Skriv en lista med alla känslor du kan komma på (jag ska snart publicera en sådan här på bloggen), bär med dig listan i fickan och pricka för den känsla du anser stämmer bäst med det du känner. Gör det så ofta du bara kan! Du kommer snart märka att du ofta känner något annat än du först trodde. Försök se djupare, försök se de bakomliggande orsakerna. Ex är ilska ofta en omtolkning av sorg. Försök förstå varför du känner just DETTA! Kan det handla om något annat egentligen?Du kommer också märka att det snabbt blir lättare att identifiera rätt känsla. Det är också befriande att "träffa rätt", att veta vad man känner. När du verkligen vet vad du känner blir det en smal sak att fatta rätt beslut och att fatta rätt beslut är oerhört tillfredsställande och framför allt - integritetsbyggande.Fortsättning följer....

Kalle och Lena skulle gå på maskerad. Lena kände sig lite krasslig och bestämde sig för att stanna hemma. Kalle tog på sig kostymen och gick ensam. På kvällen kände sig Lena lite bättre och bestämde sig för att gå ändå. I dräkten kände inte ens Kalle igen henne. Hon kände däremot igen Kalles kostym och han höll igång bäst han kunde - han bjöd upp alla damerna, bjöd på drinkar och charmade alla han pratade med. Lena ställde sig i kö, satte på charmapparaten när det blev hennes tur och fick ut Kalle i buskarna på nolltid. Där hände det saker!När Lena kom hem gick hon och la sig i sängen. Kalle kom lite senare och Lena frågade:-Hur har du haft det?-Tråkigt, sa Kalle.-Dansade du?-Nej.-Men vad gjorde du då, frågade Lena medan ilskan kokade i henne.-Jag satt i köket och spelade kort med några grabbar. Fast Pelle, som lånade min kostym, sa att han hade en kanonkväll.

Res till Afrika!Jag har själv inte lyckats komma iväg än, men det är mitt mål nr 1. Afrika, kan jag föreställa mig, är motsatsen till vår verklighet.

Många uppfattar känslor och intellekt som motsatser som inte kan förenas. T.o.m Erasmus av Rotterdam, som var en framstående tänkare, skrev att han önskar att han kunde göra sig av med sina känslor. Mänskligheten skulle bli bättre om alla kunde göra det, menade han. Jag tror att många människor med skarpa intellekt upplever att känslorna står i vägen för dem. Om man närmar sig känslor med logikens instrument så är det säkert så. Våra komplexa känsloliv låter sig inte analyseras med de trubbiga redskap logiken tillhandahåller.På senare tid har det publicerats allt fler arbeten som presenterar ett nytt sätt att tänka och jag har funnit det oerhört berikande. Därför vill jag dela med mig av dessa lärdomar. Jag kommer att hänvisa till de olika forskare/författare som beskriver de olika rönen/teorierna så att den vetgirige kan forska vidare på egen hand.Howard Gardner (Harvard School of Education) har presenterat ett nytt sätt att definiera och indela intelligens:• Verbal• Matematisk-logisk• Spatial (konst)• Kinestetisk (idrott, balett)• Musikalisk• Interpersonell (relationer mellan människor; det som idag kallas social intelligens)• Intrapersonell (god självkännedom)Denna indelning visar redan genom dessa benämningar att han ser känslor och logisk förmåga som en enhet. Exempelvis musikalitet är säkert för var och en en egenskap som måste förena känslor med intellektuell förmåga. Faktiskt är det endast en kategori ovan som INTE tar känslorna med i beräkningen!Denna princip, att se människans olika egenskaper som en helhet, tilltalar mig mycket. Jag är övertygad om att allt, PRECIS ALLT, inom oss bildar den helhet som är individen. Det finns inga motsatsföhållanden andra än de vi skapar och då orsakar de dåligt mående. Vi skapar dessa motsatser på grund av kulturella betingelser, på grund av tradition, grupptryck, mm, och inte förrän vi rättar till detta missförhållande och accepterar våra olika egenskaper som olika sidor av samma mynt som vi kommer att må bättre. Att hävda att "jag mår bra som det är" vågar jag påstå är förnekelse. Förnekelse är bekvämare än kraftfulla åtgärder mot det som inte är bra för oss. En bekant elände kan vara lättare att hantera än en okänd framtid. Men hur länge kan man stå ut? När smärtan inom en själv blir tillräckligt stor måste man antingen lindra den (ex med droger) eller genomföra en förändring. Förändringar kräver mod att ta steget ut i det okända. VAR MODIGA, mina vänner!!!! Belöningen är oerhört mycket större än ni kan föreställa er!!! Detta är vägen till sinnesro.Det som idag kallas social intelligens blev ett forskningsbegrepp redan på 60-talet. Vem av er trodde det? Tyvärr är det så att känslornas forskningsområde kräver tid, enormt mycket tid! Man kan inte dra några säkra slutsatser förrän man har haft ett par generationer att övervaka och experimentera på. Det får emellertid inte hindra oss. Våra tekniska framsteg har varit hisnande och det har bidragit till att vi har ett känsloliv som sackar långt efter våra intellekt. Om vi ska må bra, dvs om våra känslor ska stå i samklang med resten av våra liv, måste vi ge känslorna en chans att hinna ikapp. Jag vill t.o.m påstå att för vår egen skull borde vi prioritera känsloforskning före annan forskning. Många av våra sjukdomar beror på att vi emotionellt inte kan hantera resten av våra liv. Därav många sjukdomar.Mer om detta imorgon...

Många uppfattar känslor och intellekt som motsatser som inte kan förenas. T.o.m Erasmus av Rotterdam, som var en framstående tänkare, skrev att han önskar att han kunde göra sig av med sina känslor. Mänskligheten skulle bli bättre om alla kunde göra det, menade han. Jag tror att många människor med skarpa intellekt upplever att känslorna står i vägen för dem. Om man närmar sig känslor med logikens instrument så är det säkert så. Våra komplexa känsloliv låter sig inte analyseras med de trubbiga redskap logiken tillhandahåller.På senare tid har det publicerats allt fler arbeten som presenterar ett nytt sätt att tänka och jag har funnit det oerhört berikande. Därför vill jag dela med mig av dessa lärdomar. Jag kommer att hänvisa till de olika forskare/författare som beskriver de olika rönen/teorierna så att den vetgirige kan forska vidare på egen hand.Howard Gardner (Harvard School of Education) har presenterat ett nytt sätt att definiera och indela intelligens:• Verbal• Matematisk-logisk• Spatial (konst)• Kinestetisk (idrott, balett)• Musikalisk• Interpersonell (relationer mellan människor; det som idag kallas social intelligens)• Intrapersonell (god självkännedom)Denna indelning visar redan genom dessa benämningar att han ser känslor och logisk förmåga som en enhet. Exempelvis musikalitet är säkert för var och en en egenskap som måste förena känslor med intellektuell förmåga. Faktiskt är det endast en kategori ovan som INTE tar känslorna med i beräkningen!Denna princip, att se människans olika egenskaper som en helhet, tilltalar mig mycket. Jag är övertygad om att allt, PRECIS ALLT, inom oss bildar den helhet som är individen. Det finns inga motsatsföhållanden andra än de vi skapar och då orsakar de dåligt mående. Vi skapar dessa motsatser på grund av kulturella betingelser, på grund av tradition, grupptryck, mm, och inte förrän vi rättar till detta missförhållande och accepterar våra olika egenskaper som olika sidor av samma mynt som vi kommer att må bättre. Att hävda att "jag mår bra som det är" vågar jag påstå är förnekelse. Förnekelse är bekvämare än kraftfulla åtgärder mot det som inte är bra för oss. En bekant elände kan vara lättare att hantera än en okänd framtid. Men hur länge kan man stå ut? När smärtan inom en själv blir tillräckligt stor måste man antingen lindra den (ex med droger) eller genomföra en förändring. Förändringar kräver mod att ta steget ut i det okända. VAR MODIGA, mina vänner!!!! Belöningen är oerhört mycket större än ni kan föreställa er!!! Detta är vägen till sinnesro.Det som idag kallas social intelligens blev ett forskningsbegrepp redan på 60-talet. Vem av er trodde det? Tyvärr är det så att känslornas forskningsområde kräver tid, enormt mycket tid! Man kan inte dra några säkra slutsatser förrän man har haft ett par generationer att övervaka och experimentera på. Det får emellertid inte hindra oss. Våra tekniska framsteg har varit hisnande och det har bidragit till att vi har ett känsloliv som sackar långt efter våra intellekt. Om vi ska må bra, dvs om våra känslor ska stå i samklang med resten av våra liv, måste vi ge känslorna en chans att hinna ikapp. Jag vill t.o.m påstå att för vår egen skull borde vi prioritera känsloforskning före annan forskning. Många av våra sjukdomar beror på att vi emotionellt inte kan hantera resten av våra liv. Därav många sjukdomar.Mer om detta imorgon...

Känsloforskningen är fortfarande i sin linda och det finns lika många teorier som det finns forskare på området. Vissa saker är man dock överens om. Det finns ett litet antal grundläggande känslor och alla andra kan härledas från dessa. Det betyder också att de flesta känslorna är inlärda och beror på personliga anlag, uppväxtmiljö och kultur.Personligen föredrar jag denna indelning:RädslaIlskaSorgAvundKärlekVissa känslor är härledda kombinationer av två eller flera av de fem grundkänslorna. Dessutom kan det vara så förvirrande att vissa känslor omtolkas till andra känslor. Ex är det mycket vanligt att sorg uttrycks som ilska. Varför? Och varför är det viktigt att känna till dessa saker?Oerhört många problem och ett stort antal psykosomatiska sjukdomar idag beror på att människor inte kan tolka och hantera sina känslor. Faktiskt så kan många inte ens sätta namn på dem. Känslorna orsakar förvirring och dåligt mående, t.o.m sjukdom.Sjukdomar som ätstörningar, missbruk av olika slag, ångest och depresioner, mm, har alla starka element av misstolkade känslor i sin respektive sjukdomsbild. En oförmåga att hantera sina känslor kommer till uttryck i ångest, ilska och aggresivt beteende, samt ofta en jakt efter lindring som kan sluta i missbruk.Det som de allra flesta söker är sinnesro och kärlek. Dessa är synonymer och kan endast nås när man kan hantera sina känslor på ett sunt sätt. Observera att det inte betyder att man lär sig undvika vissa känslor utan att man lär sig ta emot känslorna för vad de är.Många gånger har jag hört att man alltid kan lita på sina känslor och själv har jag skrivit det på dessa sidor. Det är riktigt i sig, men det finns ett aber....Alla känslor föregås av en omedveten tolkning av intryck. Det betyder att hjärnan varit där och "tafsat" på känslorna innan dessa gjorts tillgängliga för min medvetna tolkning. Så den verkliga frågan är: kan jag lita på min hjärnas tolkning av mina känslor?Svaret är ja, men bara om jag tränat min hjärna att tolka på ett sunt sätt.Hur gör man då det? Och hur vet jag att min hjärna inte lurar mig? Dessa saker blir temat för min blogg den närmaste tiden.Alla känslor kräver handling/förändring, men det är inte alltid så lätt att veta vad som ska göras.

Vet inte hur det är med er, men jag har lessnat lite på "Dagens ordspråk", så jag tar en paus. Kanske återkommer de.....