Alla inlägg den 26 december 2006

Av leonardo - 26 december 2006 15:59

Hur fungerar känslominnet?Här spelar hippocampus en viktig roll. Där lagras information om de yttre omständigheterna. Dessa minnen är viktiga för den känslomässiga innebörden av en upplevelse. Det är hippocampus som påpekar skillnaden mellan ett lejon bakom galler och ett lejon i det fria. Man kan säga att hippocampus svarar för minnet av fakta medan amygdala minns känslorna i samband med dessa fakta. Det är också hippocampus som känner igen din hustrus ansikte, men det är amygdala som talar om för dig att du egentligen inte älskar henne.Eftersom amygdala lagrar känslominnet i dess helhet och sedan utlöser reaktioner på liknande situationer kan det leda till problem i vår föränderliga värld. Det räcker nämligen att en central ingrediens i minnet återupprepas för att hela försvarsreaktionen skall aktiveras. Väldigt gamla minnen eller minnen som av andra skäl inte längre är aktuella kan leda till en felaktig eller överdriven reaktion när amygdala tar över. Många känslominnen härrör från barnets tidigaste år och utlöser svårförståeliga reaktioner hos den vuxna människan. Dessutom är amygdala nästan fullt utvecklad när barnet föds, vilket hippocampus definitivt inte är. Det finns alltså en diskrepans mellan dessa båda strukturer under barnets första år. Det leder till att många känslominnen lagras som ordlösa upplevelser i barndomen och i vuxenlivet kan vi sedan inte tolka eller förstå dessa känsloutbrott, eftersom de härstammar från en tid då vi inte kunde förstå sambanden mellan våra upplevelser och det som utlöste dem. LeDoux kallar dessa känslor ”prekognitiva emotioner”, eftersom det är frågan om känslor utan medvetande eller rent av känslor utan förnuft.I situationer då vi är i stånd att kväva en impulsiv reaktion och eftersträvar en mer avvägd, förnuftig respons, är det prefrontalkortex som aktiveras, dvs området precis innanför pannbenet. Normala känslomässiga reaktioner som kontrolleras av förnuftet, styrs av prefrontalloberna, oftast i samarbete med amygdala och andra delar av limbiska systemet.Det finns tecken på att den högra prefrontalloben hanterar negativa känslor som rädsla och ilska medan den vänstra prefrontalloben tycks dämpa dessa känslor då en mer avvägd reaktion krävs. Patienter som skadat vänster prefrontallob drabbas ofta av katastrofkänslor medan patienter som har en skadad höger prefrontallob oftast är lyckliga och kärleksfulla och inte tycks bry sig om vad som händer dem. Man kan dra slutsatsen att amygdala föreslår känslor medan vänster prefrontallob avslår begäran, utom de starkaste negativa känslorna som amygdala aktiverar på egen hand.Det verkar som om känslorna och intellektet står i motsatsförhållande, men så är inte fallet. Patienter som förlorat förbindelserna mellan prefrontalkortex och amygdala kan inte fatta rationella beslut. Det är själva deras beslutsförmåga som fallit bort eftersom känslominnet förlorats, men den intellektuella kapaciteten är oförändrad. Av detta förstår man att känslorna är nödvändiga för beslutsfattande. Om de intellektuella funktionerna står i balans med de emotionella så höjs både den emotionella och den intellektuella intelligensen.Vilket kommer först – känsla eller tanke?En vanlig missuppfattning är att känslorna kommer helt spontant, som en naturlig reaktion på en händelse, och att de därför är felfria. Detta är totalt fel. Föreställ dig att du promenerar och just skall till att korsa en gata. Plötsligt hör du en bilmotor som vrålar. Vad händer? Du blir rädd och stannar till. Detta är den medvetna delen av din reaktion, men den föregås av en annan process.Det som händer i turordning är detta:1. Dina öron förmedlar ljudet från motorn.2. Om amygdala har ett starkt minne av en farlig situation med motorljud så aktiveras stressystemen. Annars konsulteras neocortex om vad som bör göras.3. Neocortex meddelar att det finns risk för att du blir påkörd. a. Först nu startar de medvetna processerna. Allt hittills var omedvetet.4. Nu när du har blivit medveten om att du befinner dig i en farlig situation, aktiveras de system som involverar flykt, ex adrenalinfrisättning.5. Samtidigt bearbetar neocortex informationen om bilar, motorer som rusar och vad som bör göras vid en konfrontation med en bil som snabbt kommer mot dig.6. Nu först flyr du.Otaliga är de situationer jag varit i där människor förklarat sitt beteende med att de ”inte kan rå för det”. ”Det är bara så”. ”Jag är sån”.Ett par vanliga exempel är förälskelse och att agera i vrede. Troligen har man aldrig funderat över sitt beteende i dessa situationer utan man har endast följt inre ingivelser som i de situationerna verkade rimliga eller önskvärda. Dessvärre är dessa beteenden ofta skadliga eller har tråkiga konsekvenser. De flesta människor gör aldrig något åt dessa destruktiva beteendemönster med motiveringen att de är en naturlig del av ens personlighet. Så är dock inte fallet. Många känslor uppstår efter ett visst tankearbete och följs av beslut om agerande. Dessa tankeprocesser kan medvetandegöras med övning och kontroll kan tas över de beslut man fattar för sitt agerande. Man behöver inte agera på sina känslor!Ur evolutionshänseende har detta snabba amygdala-styrda beteende varit värdefullt eftersom det troligen räddade liv i farliga situationer. Idag fungerar världen helt annorlunda och vi befinner oss mycket sällan i livsfarliga situationer där en snabb reaktion på en stark känsla är nödvändig. Istället är det snarare så att dessa snabba reaktioner ofta blir förhastade svar på en händelse som egentligen betyder något annat än vad den första tolkningen får oss att tro. Sannolikt kommer dessa system att förändras med tiden och vi kan hjälpa dem på traven genom att öva oss i att inte alltid agera på den första impulsen.Buddismen har en betydligt äldre tradition av psykologi än vi har i västerlandet och de har också en bredare och mer djuplodande förståelse av människans känsloliv. Vi kan lära mycket av deras syn på ett balanserat känsloliv.Fortsättning följer....

Av leonardo - 26 december 2006 15:13

Ibland dikterar läkaren så snabbt och stressat att det blir lite fel.....-Det enda vi kunde komma på var om man kunde få en ALP-förhöjning efter att man borrat i huvudet på enurokirurgen.-Rullstolsburen man, sköts av sin fru i hemmet.-Vi kommer överens om att 63-64 kg är en rimlig måltid.-Har så ont så hon gråter i handleden.-Det döva ögat var tidigare det bästa örat.-Kan få erektion så att han kan föra in penis men tappar den gärna under samlaget.-Patienten är medvetslös vid undersökningen men säger att han mår bra.-Ont i buken som vandrar fram och tillbaks.-Patienten sökte -68 för klåda i underlivet hos distriktsläkaren.-Gick ej att stå på förmiddagen p.g.a att hon inte hade några ben.-Efter muntlig ögonkontakt.-Tilläggas bör att någon väsentlig temperaturskillnad ej kan kännas mellan benen.-Patienten får nässelfeber av kontrastmedel, jordgubbar, räkor liksom flera av barnen.-Är allergisk mot hösnuva.-Lungorna låter rena och får åka hem.Fler grodor imorgon....

Av leonardo - 26 december 2006 14:56

Tre faktorer som talar för att Jesus kunde ha varit svart i USA:1. Han kallade alla "broder".2. Han blev trakasserad av myndigheterna.3. Han kunde inte få en rättvis rättegång.

Av leonardo - 26 december 2006 14:49

Kontaktlinser:1508 skissade Leonardo da Vinci på olika former av kontaktlinser. Den första prototypen gjordes dock först 1801 av THomas Young och den byggde på Descartes idé om kontaktlinser för hornhinnan - ett kvarts tum långt, vattenfyllt glasrör med en yttre ände, som innehöll en mkroskopisk lins. Han använde den för att korrigera sin egen syn.1887tillverkade glasblåsaren F E Müller från Wiesbaden i Tyskland den första linsen för ögat. William Feinbloom, en optiker i New York, byggde vidare på denna idé, men var först med att använda plast. 1950 tillverkade Dr George Butterfield från Oregon en lins som följde ögats form och var bekvämare att bära. 1971 marknadsfördes den mjuka linsen i USA och 1987 introducerades den första, mjuka engångslinsen.

Presentation

Omröstning

Kan människor förändras till det bättre?
 Ja, fast det är svårt.
 Ja, inte alls svårt.
 Ja, fast bara i småsaker.
 Nej, aldrig. (Summan av våra laster är alltid konstant).

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19
20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< December 2006 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards