Jag vill åter påpeka att den indelning av grundkänslor jag presenterade före jul är min egen och att forskarna tvistar om huruvida känslor ska delas in på detta sätt, om det alls finns grundkänslor från vilka andra kan härledas, etc. Vi vet mycket lite om detta forskningsfält.Jag valde att börja skriva om ilska därför att ilska är en av de mest grundläggande känslorna. Vi bygger mycket av vår tillvaro på ilska, faktiskt mer på ilska än på kärlek. Innan jag fortsätter beskrivningen av de andra grundkänslorna (allt enligt min egen ”forskning”) vill jag skriva lite om hur man definierar en känsla.Vad är en känsla?Ordet emotion låter oss förstå att det handlar om rörelse, förändring. Sådan är också vår erfarenhet av känslor: alla känslor pockar på handling, förändring. Positiva känslor uppmanar oss att vidta åtgärder som håller kvar dessa och negativa känslor gör oss benägna att undanröja de orsaker som lett till dessa känslor. Under alla omständigheter så leder alla känslor till en vilja att agera.Förutom de direkt uppenbara känslorna, dvs känslor som direkt kan identifieras, finns det känslor som startar processer, dvs de kan vara kombinationer av olika känslor eller rent av leda till associationer, variationer och nyanser av olika känslor som vid en första anblick inte kopplas till den ursprungliga känslan. Dessutom kan det vara så att vi saknar ord för många av dessa följdkänslor. Forskarna är inte överens om vilka känslor som kan betraktas som grundkänslor. Faktiskt så är man inte ens överens om att det finns grundkänslor som andra känslor kan härledas till. Jag har tidigare lovat att presentera en lista på olika känslor. Syftet (och min rekommendation) är att dagligen öva sig i att identifiera sina känslor. Det är absolut nödvändigt att kunna identifiera sina känslor om man någonsin skall kunna nå någon form av sinnesro.Här kommer en sådan lista. Den är skriven av Daniel Goleman. Jag har en avvikande uppfattning (jag har tidigare presenterat en lista på fem grundkänslor), men denna indelning passar bra här (jag kommer senare presentera en mycket mer detaljerad lista på känslor, men vi börjar med denna):Ilska (grundkänsla): (Nyanser) ursinne, irritation, vrede, förbittring, indignation, förtret, bitterhet, fientlighet, hat och våld.Sorg: nedstämdhet, dysterhet, melankoli, självömkan, ensamhet, utstötthet, desperation, förtvivlan, depression.Rädsla: ängslan, oro, nervositet, bekymmer, bestörtning, vaksamhet, tvekan, skräck, fruktan, fasa, fobi, panik.Glädje: lycka, lättnad, njutning, belåtenhet, sällhet, förnöjsamhet, munterhet, stolthet, sexuell njutning, ilning, hänförelse, hänryckning, förtjusning, eufori, tillfredsställelse, extas, mani.Kärlek: Accepterande, vänlighet, tillit, samhörighet, hängivenhet, beundran, betagenhet, agape.Förvåning: häpnad, chock, förundran.Avsky: avsmak, förakt, äckel, aversion.Skam: skuld, förlägenhet, besvikelse, förtrytelse, ånger, samvetskval, förödmjukelse, grämelse, förkrosselse.Framöver kommer jag skriva lite om vad allt detta betyder och vilka konsekvenser det har. Exempelvis: Svartsjuka är en variant på ilska, men innehåller också sorg och rädsla. Alltså, sådana tankar framöver.Tanken att indela känslor enligt vissa grundkänslor kommer från Paul Ekman (University of California). Han har bedrivit en mycket omfattande forskning sedan 60-talet om hur ansiktsuttryck visar våra känslor. Han fann att vissa ansiktsuttryck är gemensamma för hela mänskligheten. Han visade foton på vissa uttryck för folk i hela världen, även folk som aldrig haft tillgång till TV eller tidningar. Alla kunde beskriva vissa grundkänslor. (Boken heter Emotions Revealed och kan köpas på www.amazon.com eller beställas i bokhandeln för omkring 150 kr. Rekommenderas starkt!). Våra ansiktsuttryck avslöjar betydligt mer än vi tror. Allt man behöver lära sig är hur man tolkar dem, vilket inte alls är svårt!Utöver våra grundkänslor finns sinnesstämningar, som är mer dämpade, men som håller i sig betydligt längre än de första känslorna. Man är exempelvis sällan ursinnig en hel dag, men kan mycket väl vara vresig eller irritabel. Ännu längre ut i periferin finns temperamentet eller karaktären. Man kan exempelvis vara lättretlig, gladlynt, etc. Temperamentet precis som sinnestämningar kan påverkas och förändras med viss övning.Utöver sinnesstämningar och temperament finns patologiska tillstånd som djupa depressioner, manier, fobier, etc, då personen är fångad i destruktiva beteendemönster.Fortsättning följer….

Citat som överträffar all fattningsförmåga.....Britney Spears:Jag är för dödsstraff. Den som har begått ett fruktansvärt brott måste få ett passande straff. Så att han lär sig till nästa gång.Göran Persson:Jag har trots allt läst på kemisk-teknisk linje på gymnasiet så jag förstår vad kärnkraften handlar om.Ronald Reagan:80% av alla luftföroreningar kommer från växter och träd.David Bowie:Adolf Hitler var en av de första rockstjärnorna.Al Gore:Jag uppfann Internet.

Graviditetstest:Antikens egyptier tog urin från kvinnor som misstänktes vara gravida och hällde det i säckar innehållandes vete och korn. Om de började gro, var kvinnan gravid. Beroende vilket sädesslag som grodde kunde man förutsäga barnets kön. Vad sägs om det!!!?1928 presenterade Selmar Aschheim och Bernhard Zondek en mer avancerad metod so också bygde på urin från den gravida kvinnan. En mushona injicerades med urinet och dödades strax därpå. Om musen hade ägglossning så tydde det på att hCG (human Chorionic Gonadotropin) fanns i urinen, vilket betydde att kvinnan var garvid.en förbättring kom med en grodtest som användes fram till 50-talet. En groda injicerades med serum eller urin från kvinnan ifråga. Om kvinnan prodcerade ägg inom 24 timmar, tydde det på att hon var gravid. Fördelen var att testdjuret inte behövde avlivas.De första hemgraviditetstesten såg ut som minilab med ett antal små flaskor som innehöll vätskor och pulver. Man blandade dessa, rörde om och väntade på resultatet. Det anmärkningsvärda är att dagens graviditetstest som används hemma fortfarande baseras på hCG, precis som 1928! En gravid kvinna har nämligen hCG i urinen! hCG fördubblas med 48 timmars mellanrum i början av graviditeten, vilket innebär att ju längre framskridet fostrets utveckling är, desto säkrare är diagnosen.