Jag vill åter påpeka att den indelning av grundkänslor jag presenterade före jul är min egen och att forskarna tvistar om huruvida känslor ska delas in på detta sätt, om det alls finns grundkänslor från vilka andra kan härledas, etc. Vi vet mycket lite om detta forskningsfält.Jag valde att börja skriva om ilska därför att ilska är en av de mest grundläggande känslorna. Vi bygger mycket av vår tillvaro på ilska, faktiskt mer på ilska än på kärlek. Innan jag fortsätter beskrivningen av de andra grundkänslorna (allt enligt min egen ”forskning”) vill jag skriva lite om hur man definierar en känsla.Vad är en känsla?Ordet emotion låter oss förstå att det handlar om rörelse, förändring. Sådan är också vår erfarenhet av känslor: alla känslor pockar på handling, förändring. Positiva känslor uppmanar oss att vidta åtgärder som håller kvar dessa och negativa känslor gör oss benägna att undanröja de orsaker som lett till dessa känslor. Under alla omständigheter så leder alla känslor till en vilja att agera.Förutom de direkt uppenbara känslorna, dvs känslor som direkt kan identifieras, finns det känslor som startar processer, dvs de kan vara kombinationer av olika känslor eller rent av leda till associationer, variationer och nyanser av olika känslor som vid en första anblick inte kopplas till den ursprungliga känslan. Dessutom kan det vara så att vi saknar ord för många av dessa följdkänslor. Forskarna är inte överens om vilka känslor som kan betraktas som grundkänslor. Faktiskt så är man inte ens överens om att det finns grundkänslor som andra känslor kan härledas till. Jag har tidigare lovat att presentera en lista på olika känslor. Syftet (och min rekommendation) är att dagligen öva sig i att identifiera sina känslor. Det är absolut nödvändigt att kunna identifiera sina känslor om man någonsin skall kunna nå någon form av sinnesro.Här kommer en sådan lista. Den är skriven av Daniel Goleman. Jag har en avvikande uppfattning (jag har tidigare presenterat en lista på fem grundkänslor), men denna indelning passar bra här (jag kommer senare presentera en mycket mer detaljerad lista på känslor, men vi börjar med denna):Ilska (grundkänsla): (Nyanser) ursinne, irritation, vrede, förbittring, indignation, förtret, bitterhet, fientlighet, hat och våld.Sorg: nedstämdhet, dysterhet, melankoli, självömkan, ensamhet, utstötthet, desperation, förtvivlan, depression.Rädsla: ängslan, oro, nervositet, bekymmer, bestörtning, vaksamhet, tvekan, skräck, fruktan, fasa, fobi, panik.Glädje: lycka, lättnad, njutning, belåtenhet, sällhet, förnöjsamhet, munterhet, stolthet, sexuell njutning, ilning, hänförelse, hänryckning, förtjusning, eufori, tillfredsställelse, extas, mani.Kärlek: Accepterande, vänlighet, tillit, samhörighet, hängivenhet, beundran, betagenhet, agape.Förvåning: häpnad, chock, förundran.Avsky: avsmak, förakt, äckel, aversion.Skam: skuld, förlägenhet, besvikelse, förtrytelse, ånger, samvetskval, förödmjukelse, grämelse, förkrosselse.Framöver kommer jag skriva lite om vad allt detta betyder och vilka konsekvenser det har. Exempelvis: Svartsjuka är en variant på ilska, men innehåller också sorg och rädsla. Alltså, sådana tankar framöver.Tanken att indela känslor enligt vissa grundkänslor kommer från Paul Ekman (University of California). Han har bedrivit en mycket omfattande forskning sedan 60-talet om hur ansiktsuttryck visar våra känslor. Han fann att vissa ansiktsuttryck är gemensamma för hela mänskligheten. Han visade foton på vissa uttryck för folk i hela världen, även folk som aldrig haft tillgång till TV eller tidningar. Alla kunde beskriva vissa grundkänslor. (Boken heter Emotions Revealed och kan köpas på www.amazon.com eller beställas i bokhandeln för omkring 150 kr. Rekommenderas starkt!). Våra ansiktsuttryck avslöjar betydligt mer än vi tror. Allt man behöver lära sig är hur man tolkar dem, vilket inte alls är svårt!Utöver våra grundkänslor finns sinnesstämningar, som är mer dämpade, men som håller i sig betydligt längre än de första känslorna. Man är exempelvis sällan ursinnig en hel dag, men kan mycket väl vara vresig eller irritabel. Ännu längre ut i periferin finns temperamentet eller karaktären. Man kan exempelvis vara lättretlig, gladlynt, etc. Temperamentet precis som sinnestämningar kan påverkas och förändras med viss övning.Utöver sinnesstämningar och temperament finns patologiska tillstånd som djupa depressioner, manier, fobier, etc, då personen är fångad i destruktiva beteendemönster.Fortsättning följer….

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är övertygad om att människor fungerar olika väl under olika tider på dygnet. Vad det beror på vet jag inte med säkerhet även om jag har några teorier. Ingen av dem kan dock bevisas. Själv är jag mest aktiv på natten. Jag piggnar till mycket påta...

Jag har inte skrivit regelbundet på denna blogg på ca 10 år. Istället har jag skrivit böcker. Det kommer en snart i bokhandeln i e-form och audio. Säger till när det blir dags. Hoppas ni kommer gilla den. Vet inte om det är vanligt eller ej, men jag ...

Hej och ett speciellt välkommen tillbaka till alla trogna läsare genom åren. Det är några år sedan jag skrev på bloggen regelbundet. Jag är författare till yrket och har skrivit böcker senaste tiden. Nu har jag precis blivit klar med en bok som snart...

Om jag fick den begränsningen tilldelad, vilket är ett svårt bakslag för en "författare på fritiden", så skulle jag idag säga till alla som vill lyssna:   "Oroa er aldrig för någonting alls!"   Och fick jag lägga till en mening så skulle det ...

Jag har skrivit under signaturen "Leonardo" sedan 2006. Mitt namn är dock Gregor Weiss. Under de senaste 18 månaderna har jag inte varit särskilt flitig på bloggen, men det beror på att jag istället skrivit en bok. Den heter "En sann lögn" och finns ...