BotoxDen tyske fysikern och poeten Justinus Kerner (1786-1862) var först med att utveckla idén om en möjlig terapeutisk användning av botulinumtoxin. 1895 var Emile van Ermengem först med att isolera bakterien Clostridium botulinum.1944 odlade Edward Schantz bakterien och isolerade toxinet och 1949 upptäckte Burgensgruppen att botulinumtoxinet förhindrar neuromuskulär signalering.Under 1950-talet användes toxinet experimentellt i medicinsk-kosmetisk behandling av politiker (!!!). Ryktet säger at Ronald Reagan var en av de första som tog bort rynkor på detta sätt.Först 2002 gav FDA (Food and Drug Administration) i USA sitt godkännande för botulinumtoxin typ A (Botox® Cosmetic) att tillfälligt användas för försköning av rynkor mellan ögonbrynen (glabellalinjer).Fåfängan tvekar inte....

Klär av sig i sovrummet och kastar kläderna överallt på golvet.Går naken till badrummet. Möter sambo på vägen, visar stolt upp sin penis och trumpetar som en elefant.Ställer sig framför spegeln och drar in magen. Granskar storleken på sin penis, kliar sig på pungen och luktar sedan på fingrarna.Ställer sig i duschen utan tvättlapp. Han vet inte vad den är till för.Tvättar ansiktet med illgrön tvål som luktar motorolja.Pruttar och bryter ihop av skratt eftersom det ekar så häftigt.Lugnar ned sig, men frustar av välbehag när lukten når näsan.Tvättar sina ädla delar med samma tvål.Tvättar anus med tvålen och lämnar spår och hår på den.Tvättar håret med okänt schampo. Vet inte vad balsam är till för.Gör en punkfrilla och beundrar den i spegeln.Pissar njutningsfullt i duschen och tittar beundrande hur vattnet späder ut den gula färgen.Sköljer kropp och hår blixtsnabbt och kliver direkt ut i det genomblöta badrummet. Toapappret är vattendränkt och spegeln täckt av imma eftersom han inte brydde sig om att dra för draperiet.Torkar av sig, men endast på de stora ytorna. Struntar i att torka badrumsgolvet.Tittar sig i spegeln igen och spänner sina muskler. Kollar penis igen.Går till sovrummet iförd minimal handduk runt höften. Möter sambo på vägen, sliter av sig handduken och brölar som en elefant.Kastar den blöta handduken på sängen, där den får ligga kvar, och är fullt klädd inom 2 minuter.

Starka känslor och passionerIdag vet vi att befria sig från känslornas inflytande över intellektet, något som var ett eftersträvansvärt ideal tidigare, kan vara direkt osunt. Rollfiguren ”Spock” i Star Trek filmerna, som ju var enbart intellekt och inga känslor var för många en idol och ett ideal. Rimligen borde han ha varit en totalkatastrof ur social synvinkel. En människa som inte kan balansera känslor och intellektuella beslut kan omöjligt fungera. På vilken grund skulle en sådan person bygga sina beslut? En balans mellan känsloliv och intellekt är en förutsättning för en välfungerande förmåga att fatta rätt beslut.På samma sätt har det tidigare varit oönskat att svepas med av starka känslor. I vissa kulturer är det fortfarande önskvärt att man behärskar sig och döljer sina känslor för andra. Det som eftersträvas är en lämplig reaktion på en given situation, dvs känslouttrycken skall stå i proportion till situationens betydelse. Hur situationerna ska bedömas varierar naturligtvis i olika kulturer. Det finns dock forskningsresultat som visar på gemensamma nämnare. Alltför dämpade känslor leder till tröghet och distans till sitt inre och distans till människor i ens närhet. När vi tappar kontrollen över känslorna leder det till sjukliga tillstånd som depressioner, ångest, raseriattacker, mm.Mycket starka känslor, i synnerhet om de är långvariga underminerar vårt välbefinnande och får oss att må dåligt samt skapar obalans. Faktum är att vi nästan hela vår vakna tid ägnar oss åt att hantera våra känslor. Dessa behöver inte ens vara starka. Negativa känslor är de som driver på mest och vi ägnar mycket tid åt att försöka eliminera de omständigheter som orsakar de negativa känslorna. Positiva känslor får oss ofta att förhålla oss passiva i ett försök att hålla kvar dessa känslor och om dessa avtar, så försöker vi återskapa de omständigheter som resulterade i de positiva känslorna.Många av dessa processer sker omedvetet, särskilt de som gäller de svagare känslorna. De starka negativa känslorna tvingar oss till medvetet handlande eftersom obehagen kan vara outhärdliga i längden. På samma sätt försöker vi hålla kvar starka positiva känslor aktivt, exempelvis förälskelse.Starka negativa känslor, som oro, ångest, nedstämdhet, etc, tenderar att förlängas och förstärkas om man ägnar alltför mycket uppmärksamhet åt dessa. Människor som har en god självkännedom, dvs en välutvecklad förmåga att iaktta sina egna känslor och tolka dem rätt, har också utvecklat en förmåga att med tålamod låta dessa känslor verka ut. De återhämtar sig i regel fort och de starka känslorna förefaller ha mindre verkan på dessa människor än på individer som sveps med av sina starka känslor.Många människor anstränger sig för att medvetet upprätthålla vissa känslor i syfte att förstärka effekten av en uppgift de har att utföra, ex bygger upp ilska för att bättre kunna argumentera för sin sak mot en motståndare. Många anser sig vara i klorna på sina känslor medan andra anser sig behärska sina känslor perfekt. Aristoteles argumenterade för att varje situation har en adekvat känsla och att denna bör eftersträvas. Även idag framstår denna maxim som idealisk.IlskaPsykologen Diane Tice vid Case Western Reserve University har med sin forskning kommit fram till slutsatsen att ilska verkar vara den känsla som de flesta anser är svårast att kontrollera. Till skillnad från ex sorg, som man helst vill bli av med, är ilska en känsla som man ofta gärna bygger upp och förstärker. Oftast sker detta med hjälp av en inre dialog med argument som bygger upp en energi som ges utlopp i ett utbrott. Ju längre man låter denna dialog och uppbyggnad av argument pågå, desto svårare blir det att stoppa ett vredesutbrott. Man blir alltmer övertygad om sin rätt och om logiken i sina argument. Diane Tice har funnit att ju tidigare man bryter tankegången desto lättare blir det att stoppa förloppet. Dessutom kan en positiv omformulering av problemet ge en helt annan syn på saken. Det kan exempelvis finnas förmildrande omständigheter. Andra sätt att minska ilskan kan vara att överväga konsekvenserna av en aggressiv handling eller att ställa den ursprungliga händelsen i proportion till en större situation.(Lite neurofysiologi….det går bra att hoppa över detta avsnitt. Det är lite överkurs:En situation som verkar upprörande utlöser en limbisk reaktion med katekolaminer som bereder kroppen på en snabb aktion. Denna insöndring av katekolaminer kan upprepas och därmed byggs ilskan upp allt mer. Samtidigt aktiveras de adrenokortikala systemen som även involverar neocortex. De första systemen är kortlivade medan de andra kan verka i flera timmar, rent av i flera dagar. Det är orsaken till att en relativt obetydlig händelse kan utlösa en våldsam reaktion i slutet på en besvärlig dag. Ilska kan på så sätt bli missriktad. Det faktum att både katekolaminerna och de adrenokortikala systemen kan byggas på, dvs i våg efter våg innan föregående våg hunnit lägga sig, leder till att ilska föder ilska. Varje senare reaktion blir oproportionerligt förstorad pga av föregående vågs effekter.)Det har länge propagerats för att ilska är en sund reaktion och att den skall främjas på alla sätt. Jag vill påstå och med hjälp av senaste vetenskapliga framsteg på området, visa att ilska ofta är missriktad, oproportionerlig och kan med fördel mildras eller rent av stoppas. Dessa teorier om ilska är helt enkelt byggda på felaktig kunskap. Ilska ska ha sitt utlopp ibland, men i rätt proportion till händelsen som skapade den. Det är svårt, men oftast bättre, att använda den energi och handlingsvilja som ilskan skapar till att söka en alternativ och icke-aggressiv lösning/handling.Man vet att en ändrad syn på en situation, exempelvis en positiv syn istället för en negativ, eller information om förmildrande omständigheter kan mildra ilskan eller rent av stoppa den helt. Det är också bekant att ju tidigare i processen man förmår ta till sig den alternativa informationen desto lättare är det att stoppa ilskan.Det finns dock en gräns. Ilska går endast att stoppa när den är lätt eller måttlig. Har man nått raseristadiet verkar förnuftsmässiga argument inte ha någon verkan.Fortsättning följer….