Starka känslor och passionerIdag vet vi att befria sig från känslornas inflytande över intellektet, något som var ett eftersträvansvärt ideal tidigare, kan vara direkt osunt. Rollfiguren ”Spock” i Star Trek filmerna, som ju var enbart intellekt och inga känslor var för många en idol och ett ideal. Rimligen borde han ha varit en totalkatastrof ur social synvinkel. En människa som inte kan balansera känslor och intellektuella beslut kan omöjligt fungera. På vilken grund skulle en sådan person bygga sina beslut? En balans mellan känsloliv och intellekt är en förutsättning för en välfungerande förmåga att fatta rätt beslut.På samma sätt har det tidigare varit oönskat att svepas med av starka känslor. I vissa kulturer är det fortfarande önskvärt att man behärskar sig och döljer sina känslor för andra. Det som eftersträvas är en lämplig reaktion på en given situation, dvs känslouttrycken skall stå i proportion till situationens betydelse. Hur situationerna ska bedömas varierar naturligtvis i olika kulturer. Det finns dock forskningsresultat som visar på gemensamma nämnare. Alltför dämpade känslor leder till tröghet och distans till sitt inre och distans till människor i ens närhet. När vi tappar kontrollen över känslorna leder det till sjukliga tillstånd som depressioner, ångest, raseriattacker, mm.Mycket starka känslor, i synnerhet om de är långvariga underminerar vårt välbefinnande och får oss att må dåligt samt skapar obalans. Faktum är att vi nästan hela vår vakna tid ägnar oss åt att hantera våra känslor. Dessa behöver inte ens vara starka. Negativa känslor är de som driver på mest och vi ägnar mycket tid åt att försöka eliminera de omständigheter som orsakar de negativa känslorna. Positiva känslor får oss ofta att förhålla oss passiva i ett försök att hålla kvar dessa känslor och om dessa avtar, så försöker vi återskapa de omständigheter som resulterade i de positiva känslorna.Många av dessa processer sker omedvetet, särskilt de som gäller de svagare känslorna. De starka negativa känslorna tvingar oss till medvetet handlande eftersom obehagen kan vara outhärdliga i längden. På samma sätt försöker vi hålla kvar starka positiva känslor aktivt, exempelvis förälskelse.Starka negativa känslor, som oro, ångest, nedstämdhet, etc, tenderar att förlängas och förstärkas om man ägnar alltför mycket uppmärksamhet åt dessa. Människor som har en god självkännedom, dvs en välutvecklad förmåga att iaktta sina egna känslor och tolka dem rätt, har också utvecklat en förmåga att med tålamod låta dessa känslor verka ut. De återhämtar sig i regel fort och de starka känslorna förefaller ha mindre verkan på dessa människor än på individer som sveps med av sina starka känslor.Många människor anstränger sig för att medvetet upprätthålla vissa känslor i syfte att förstärka effekten av en uppgift de har att utföra, ex bygger upp ilska för att bättre kunna argumentera för sin sak mot en motståndare. Många anser sig vara i klorna på sina känslor medan andra anser sig behärska sina känslor perfekt. Aristoteles argumenterade för att varje situation har en adekvat känsla och att denna bör eftersträvas. Även idag framstår denna maxim som idealisk.IlskaPsykologen Diane Tice vid Case Western Reserve University har med sin forskning kommit fram till slutsatsen att ilska verkar vara den känsla som de flesta anser är svårast att kontrollera. Till skillnad från ex sorg, som man helst vill bli av med, är ilska en känsla som man ofta gärna bygger upp och förstärker. Oftast sker detta med hjälp av en inre dialog med argument som bygger upp en energi som ges utlopp i ett utbrott. Ju längre man låter denna dialog och uppbyggnad av argument pågå, desto svårare blir det att stoppa ett vredesutbrott. Man blir alltmer övertygad om sin rätt och om logiken i sina argument. Diane Tice har funnit att ju tidigare man bryter tankegången desto lättare blir det att stoppa förloppet. Dessutom kan en positiv omformulering av problemet ge en helt annan syn på saken. Det kan exempelvis finnas förmildrande omständigheter. Andra sätt att minska ilskan kan vara att överväga konsekvenserna av en aggressiv handling eller att ställa den ursprungliga händelsen i proportion till en större situation.(Lite neurofysiologi….det går bra att hoppa över detta avsnitt. Det är lite överkurs:En situation som verkar upprörande utlöser en limbisk reaktion med katekolaminer som bereder kroppen på en snabb aktion. Denna insöndring av katekolaminer kan upprepas och därmed byggs ilskan upp allt mer. Samtidigt aktiveras de adrenokortikala systemen som även involverar neocortex. De första systemen är kortlivade medan de andra kan verka i flera timmar, rent av i flera dagar. Det är orsaken till att en relativt obetydlig händelse kan utlösa en våldsam reaktion i slutet på en besvärlig dag. Ilska kan på så sätt bli missriktad. Det faktum att både katekolaminerna och de adrenokortikala systemen kan byggas på, dvs i våg efter våg innan föregående våg hunnit lägga sig, leder till att ilska föder ilska. Varje senare reaktion blir oproportionerligt förstorad pga av föregående vågs effekter.)Det har länge propagerats för att ilska är en sund reaktion och att den skall främjas på alla sätt. Jag vill påstå och med hjälp av senaste vetenskapliga framsteg på området, visa att ilska ofta är missriktad, oproportionerlig och kan med fördel mildras eller rent av stoppas. Dessa teorier om ilska är helt enkelt byggda på felaktig kunskap. Ilska ska ha sitt utlopp ibland, men i rätt proportion till händelsen som skapade den. Det är svårt, men oftast bättre, att använda den energi och handlingsvilja som ilskan skapar till att söka en alternativ och icke-aggressiv lösning/handling.Man vet att en ändrad syn på en situation, exempelvis en positiv syn istället för en negativ, eller information om förmildrande omständigheter kan mildra ilskan eller rent av stoppa den helt. Det är också bekant att ju tidigare i processen man förmår ta till sig den alternativa informationen desto lättare är det att stoppa ilskan.Det finns dock en gräns. Ilska går endast att stoppa när den är lätt eller måttlig. Har man nått raseristadiet verkar förnuftsmässiga argument inte ha någon verkan.Fortsättning följer….

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är övertygad om att människor fungerar olika väl under olika tider på dygnet. Vad det beror på vet jag inte med säkerhet även om jag har några teorier. Ingen av dem kan dock bevisas. Själv är jag mest aktiv på natten. Jag piggnar till mycket påta...

Jag har inte skrivit regelbundet på denna blogg på ca 10 år. Istället har jag skrivit böcker. Det kommer en snart i bokhandeln i e-form och audio. Säger till när det blir dags. Hoppas ni kommer gilla den. Vet inte om det är vanligt eller ej, men jag ...

Hej och ett speciellt välkommen tillbaka till alla trogna läsare genom åren. Det är några år sedan jag skrev på bloggen regelbundet. Jag är författare till yrket och har skrivit böcker senaste tiden. Nu har jag precis blivit klar med en bok som snart...

Om jag fick den begränsningen tilldelad, vilket är ett svårt bakslag för en "författare på fritiden", så skulle jag idag säga till alla som vill lyssna:   "Oroa er aldrig för någonting alls!"   Och fick jag lägga till en mening så skulle det ...

Jag har skrivit under signaturen "Leonardo" sedan 2006. Mitt namn är dock Gregor Weiss. Under de senaste 18 månaderna har jag inte varit särskilt flitig på bloggen, men det beror på att jag istället skrivit en bok. Den heter "En sann lögn" och finns ...