Känslominnet och känslornas funktionDet är först senaste årens forskning, framför allt av Paul Ekman (Human Interaction Laboratory vid University of California) samt av Seymour Epstein (University of Massachusetts), som hjälpt oss förstå hur känslorna fungerar och varför vi so ofta styrs av dem.Känslorna är betydligt snabbare än vårt förnuft, men samtidigt oprecisa. Under evolutionens gång var detta skillnaden mellan liv och död, men idag leder dessa snabba reaktioner ofta till konflikter. En situation som för 100.000 år sedan startade en stark rädsla och med denna en flykt kunde rädda livet. Idag lever vi i en värld där interaktion mellan människor oftast är mycket komplex och kräver eftertanke innan man reagerar.Föreställ dig att du kommer hem och finner en tjuv i färd med att länsa ditt hem. Du blir rasande och i slagsmålet som följer slår du ihjäl honom. För 10.000 år sedan kan det ha varit en berättigad reaktion. Då kan det ha tagit mycket lång tid att skaffa det som du behöver i ditt hem. I synnerhet redskap som knivar, vapen och annat dyrbart kan ha varit extremt svårt att skaffa och ersätta. Idag, emellertid, finns försäkringar som täcker förlusten. Du kan snabbt och med liten ansträngning skaffa det du förlorat. Därför kan man tycka att denna våldsamma reaktion var överdriven. Givetvis känner man sig kränkt, men om förnuftet fått råda, så är jag övertygad om att du inte ens skulle ha låtit dig dras in i ett slagsmål, än mindre slå ihjäl tjuven.De starka känslorna som utlöser direkt handling har med sig en fast övertygelse att det man gör är rätt, men ofta kan man efteråt tänka ”vad gjorde jag så för?”. Denna snabba känsloreaktion offrar exakthet till förmån för snabbhet och förlitar sig på första intrycket. Allt i detta första intryck behandlas som helhet och först när förnuftet kopplas in efteråt kan man se detaljerna, som kanske pekar på omständigheter som skulle ha lett till en annan känsla, en annan reaktion, om förnuftet fått råda. Fördelen är att man kan använda detta snabba känslosystem som en radar mot faror. Nackdelen är att dessa intuitiva intryck kan vara felaktiga eller vilseledande just för att de inte tar alla detaljer i beaktande.Paul Ekman har funnit att dessa snabba känslor avslöjar sig genom lika snabba och fina skiftningar i ansiktet. De fysiologiska förändringarna, i puls och blodgenomströmning, är lika snabba. Särskilt rädsla är lätt att se i ansiktet. (Se Paul Ekmans bok ”Emotions Revealed”). Dessa känslor har emellertid full intensitet endast i några sekunder. Det vore inte ändamålsenligt att blockera hjärnan längre än så. Det som följer är en sinnesstämning som styrs av den analys som förnuftet nu har påbörjat. Den ursprungliga känslan kan nu upprätthållas med tankar som leder till en mer lågmäld känsla av samma slag.Det finns ett annat slag av känslomässig reaktion, som är långsammare och som ligger och ”sjuder” i huvudet innan den övergår till en känsla. Detta slag av reaktion är kopplad till en mer överlagt och analytisk bedömning och våra kognitiva processer spelar en viktig roll här. Det kan exempelvis handla om nervositet inför en planerad situation, ex ett tal inför publik, en tentamen, etc. Dessa känslor föregås av flera minuters tankar innan de utvecklas till fullo.De snabba känslorna mobiliserar alltså våra resurser snabbt inför en nödvändig handling. De kan emellertid vara felaktiga, men förser oss samtidigt med en ursäkt: ”jag visste inte vad jag gjorde” eller ”jag kan inte rå för de känslor jag har”.Vi har däremot ett ansvar att i efterhand korrigera och gottgöra det som blev fel.De känslor som föregås av analys är långsammare, men samtidigt mer pålitliga och ändamålsenliga. De kan också, vid behov, hållas ”vid liv” längre genom att våra tankar skapar den sinnesstämning som behövs i situationen i fråga.Känslorna följer en associativ logik. Det betyder att de uppfattar de element som symboliserar verkligheten eller väcker minne av denna verklighet. Det är orsaken till att symboler, metaforer och liknelser talar direkt till känslorna. Det är också orsaken till att alla konstformer gör detsamma – musik, film, teater, poesi, etc – alla använder de symboler. De stora andliga mästarna, oavsett vad de heter och vad de representerar, talade ofta i liknelser. Religiösa symboler talar också direkt till hjärtat. Denna form av logik kallas med ett samlingsnamn ”primärprocessen” (Freud).I primärprocessen finns inga normala orsakssamband utan ”allt blir möjligt”. Förnuftet arbetar i regel enligt metoden orsak-verkan, varför känslorna får logiska samband. I situationer som talar direkt till hjärtat finns ingen logik. Det som betyder något är hur tingen upplevs, inte vad de tycks vara.De starka känslornas system blir också lätt kategoriskt. Allt är antingen svart eller vitt. Det finns inga nyanser, eftersom nyanser förutsätter någon form av logiskt orsakssamband.Ett annat tecken på detta sätt att tänka är att det blir självcentrerat. Det egna jaget står i centrum för allt. (Ex: en man krockar med en telefonstolpe och säger: ”stolpen kom rakt emot mig”).Detta barnsliga sätt att resonera är självbekräftande. Det betyder att man ignorerar alla argument som talar emot den ståndpunkt man valt och förstärker alla argument som talar för den. Känslorna uppfattar sina slutsatser som absoluta sanningar och bortser helt från fakta som pekar i annan riktning. Det är därför det är omöjligt att resonera med en person som befinner sig i detta stadium.Förnuftet är emellertid alltid berett till omprövning. Det förflutna färgar alltid av sig på nuet. Upplevelser som satt sina spår i minnet återvänder när man upplever något som påminner om den gamla situationen. När man gör en snabb bedömning kan det bli helt fel, eftersom den nya situationen kanske inte alls har något samband med den gamla. Det verkade bara så på ytan. I en sådan situation använder känslorna minnet i sina egna syften och för oss till handling som får svåra konsekvenser.Under alla omständigheter, hur starka känslorna än är, behöver vi inte alltid agera på dem. Känslan i sig behöver inte rättfärdigas, men väl våra handlingar. Det är oerhört viktigt att öva sig i att inte agera på alla starka känslor. Det är nästan alltid bättre att dra sig tillbaka och tänka igenom saken innan man agerar.Fortsättning följer....

Jeans:Första jeansen skapades i Genua, Italien, på 1500-talet som allroundbyxa för flottans sjömän. Dessa brukade tvättas genom att dras i stora nät bakom fartyget, allt medan havet blekte dem.Det första denimtyget gjordes i Nimes i Frankrike, därav namnet denim. Det franska ordet för Genua liknar jeans.Jeans som handelsvara utvecklades i USA omkring 1872 av Levi Strauss. Han var köpman i San Francisco. En av hans kunder var skräddaren Jacob Davis. Han fick idén att använda kopparnitar för att förstärka utsatta ställen. Davis kontaktade Levi Strauss och föreslog en gemensam affär. Detta samarbete resulterade i ett patent den 20 maj 1873 gällande"förbättring av fastsättning av ficköppningar". Därmed var de moderna jeansen födda.

du av misstag knappar in pin-koden på mikron;du inte vet hur man lägger patiens med riktiga kort;du har 18 telefonnummer till en familj på 4 personer;du skickar e-mail till den som sitter bredvid dig på jobbet;du ringer hemifrån och slår "0" för att komma ut på linjen;du har tappat kontakten med dina vänner därför att du inte har deras mail-adresser;du har jobbat vid samma skrivbord under två år, men för 6 olika företag;din chef inte klarar ditt jobb;du ringer familjen för att kolla om de är hemma medan du kör in i garaget;all reklam på TV har en www adress;du lämnar mobilen hemma, råkar i panik när du upptäcker det och kör hem igen för att hämta den;det första du gör när du vaknar är att koppla upp dig till dina favorithemsidor;du lägger huvudet på sned när du ska le :)