Hur fungerar känslominnet?Här spelar hippocampus en viktig roll. Där lagras information om de yttre omständigheterna. Dessa minnen är viktiga för den känslomässiga innebörden av en upplevelse. Det är hippocampus som påpekar skillnaden mellan ett lejon bakom galler och ett lejon i det fria. Man kan säga att hippocampus svarar för minnet av fakta medan amygdala minns känslorna i samband med dessa fakta. Det är också hippocampus som känner igen din hustrus ansikte, men det är amygdala som talar om för dig att du egentligen inte älskar henne.Eftersom amygdala lagrar känslominnet i dess helhet och sedan utlöser reaktioner på liknande situationer kan det leda till problem i vår föränderliga värld. Det räcker nämligen att en central ingrediens i minnet återupprepas för att hela försvarsreaktionen skall aktiveras. Väldigt gamla minnen eller minnen som av andra skäl inte längre är aktuella kan leda till en felaktig eller överdriven reaktion när amygdala tar över. Många känslominnen härrör från barnets tidigaste år och utlöser svårförståeliga reaktioner hos den vuxna människan. Dessutom är amygdala nästan fullt utvecklad när barnet föds, vilket hippocampus definitivt inte är. Det finns alltså en diskrepans mellan dessa båda strukturer under barnets första år. Det leder till att många känslominnen lagras som ordlösa upplevelser i barndomen och i vuxenlivet kan vi sedan inte tolka eller förstå dessa känsloutbrott, eftersom de härstammar från en tid då vi inte kunde förstå sambanden mellan våra upplevelser och det som utlöste dem. LeDoux kallar dessa känslor ”prekognitiva emotioner”, eftersom det är frågan om känslor utan medvetande eller rent av känslor utan förnuft.I situationer då vi är i stånd att kväva en impulsiv reaktion och eftersträvar en mer avvägd, förnuftig respons, är det prefrontalkortex som aktiveras, dvs området precis innanför pannbenet. Normala känslomässiga reaktioner som kontrolleras av förnuftet, styrs av prefrontalloberna, oftast i samarbete med amygdala och andra delar av limbiska systemet.Det finns tecken på att den högra prefrontalloben hanterar negativa känslor som rädsla och ilska medan den vänstra prefrontalloben tycks dämpa dessa känslor då en mer avvägd reaktion krävs. Patienter som skadat vänster prefrontallob drabbas ofta av katastrofkänslor medan patienter som har en skadad höger prefrontallob oftast är lyckliga och kärleksfulla och inte tycks bry sig om vad som händer dem. Man kan dra slutsatsen att amygdala föreslår känslor medan vänster prefrontallob avslår begäran, utom de starkaste negativa känslorna som amygdala aktiverar på egen hand.Det verkar som om känslorna och intellektet står i motsatsförhållande, men så är inte fallet. Patienter som förlorat förbindelserna mellan prefrontalkortex och amygdala kan inte fatta rationella beslut. Det är själva deras beslutsförmåga som fallit bort eftersom känslominnet förlorats, men den intellektuella kapaciteten är oförändrad. Av detta förstår man att känslorna är nödvändiga för beslutsfattande. Om de intellektuella funktionerna står i balans med de emotionella så höjs både den emotionella och den intellektuella intelligensen.Vilket kommer först – känsla eller tanke?En vanlig missuppfattning är att känslorna kommer helt spontant, som en naturlig reaktion på en händelse, och att de därför är felfria. Detta är totalt fel. Föreställ dig att du promenerar och just skall till att korsa en gata. Plötsligt hör du en bilmotor som vrålar. Vad händer? Du blir rädd och stannar till. Detta är den medvetna delen av din reaktion, men den föregås av en annan process.Det som händer i turordning är detta:1. Dina öron förmedlar ljudet från motorn.2. Om amygdala har ett starkt minne av en farlig situation med motorljud så aktiveras stressystemen. Annars konsulteras neocortex om vad som bör göras.3. Neocortex meddelar att det finns risk för att du blir påkörd. a. Först nu startar de medvetna processerna. Allt hittills var omedvetet.4. Nu när du har blivit medveten om att du befinner dig i en farlig situation, aktiveras de system som involverar flykt, ex adrenalinfrisättning.5. Samtidigt bearbetar neocortex informationen om bilar, motorer som rusar och vad som bör göras vid en konfrontation med en bil som snabbt kommer mot dig.6. Nu först flyr du.Otaliga är de situationer jag varit i där människor förklarat sitt beteende med att de ”inte kan rå för det”. ”Det är bara så”. ”Jag är sån”.Ett par vanliga exempel är förälskelse och att agera i vrede. Troligen har man aldrig funderat över sitt beteende i dessa situationer utan man har endast följt inre ingivelser som i de situationerna verkade rimliga eller önskvärda. Dessvärre är dessa beteenden ofta skadliga eller har tråkiga konsekvenser. De flesta människor gör aldrig något åt dessa destruktiva beteendemönster med motiveringen att de är en naturlig del av ens personlighet. Så är dock inte fallet. Många känslor uppstår efter ett visst tankearbete och följs av beslut om agerande. Dessa tankeprocesser kan medvetandegöras med övning och kontroll kan tas över de beslut man fattar för sitt agerande. Man behöver inte agera på sina känslor!Ur evolutionshänseende har detta snabba amygdala-styrda beteende varit värdefullt eftersom det troligen räddade liv i farliga situationer. Idag fungerar världen helt annorlunda och vi befinner oss mycket sällan i livsfarliga situationer där en snabb reaktion på en stark känsla är nödvändig. Istället är det snarare så att dessa snabba reaktioner ofta blir förhastade svar på en händelse som egentligen betyder något annat än vad den första tolkningen får oss att tro. Sannolikt kommer dessa system att förändras med tiden och vi kan hjälpa dem på traven genom att öva oss i att inte alltid agera på den första impulsen.Buddismen har en betydligt äldre tradition av psykologi än vi har i västerlandet och de har också en bredare och mer djuplodande förståelse av människans känsloliv. Vi kan lära mycket av deras syn på ett balanserat känsloliv.Fortsättning följer....

Ibland dikterar läkaren så snabbt och stressat att det blir lite fel.....-Det enda vi kunde komma på var om man kunde få en ALP-förhöjning efter att man borrat i huvudet på enurokirurgen.-Rullstolsburen man, sköts av sin fru i hemmet.-Vi kommer överens om att 63-64 kg är en rimlig måltid.-Har så ont så hon gråter i handleden.-Det döva ögat var tidigare det bästa örat.-Kan få erektion så att han kan föra in penis men tappar den gärna under samlaget.-Patienten är medvetslös vid undersökningen men säger att han mår bra.-Ont i buken som vandrar fram och tillbaks.-Patienten sökte -68 för klåda i underlivet hos distriktsläkaren.-Gick ej att stå på förmiddagen p.g.a att hon inte hade några ben.-Efter muntlig ögonkontakt.-Tilläggas bör att någon väsentlig temperaturskillnad ej kan kännas mellan benen.-Patienten får nässelfeber av kontrastmedel, jordgubbar, räkor liksom flera av barnen.-Är allergisk mot hösnuva.-Lungorna låter rena och får åka hem.Fler grodor imorgon....

Tre faktorer som talar för att Jesus kunde ha varit svart i USA:1. Han kallade alla "broder".2. Han blev trakasserad av myndigheterna.3. Han kunde inte få en rättvis rättegång.

Kontaktlinser:1508 skissade Leonardo da Vinci på olika former av kontaktlinser. Den första prototypen gjordes dock först 1801 av THomas Young och den byggde på Descartes idé om kontaktlinser för hornhinnan - ett kvarts tum långt, vattenfyllt glasrör med en yttre ände, som innehöll en mkroskopisk lins. Han använde den för att korrigera sin egen syn.1887tillverkade glasblåsaren F E Müller från Wiesbaden i Tyskland den första linsen för ögat. William Feinbloom, en optiker i New York, byggde vidare på denna idé, men var först med att använda plast. 1950 tillverkade Dr George Butterfield från Oregon en lins som följde ögats form och var bekvämare att bära. 1971 marknadsfördes den mjuka linsen i USA och 1987 introducerades den första, mjuka engångslinsen.

De som bygger sitt liv på kristna värderingar hävdar att julen är till åminnelse av Kristi födelse. Handeln kan måhända hävda en kommersiell tradition. Jag, som är en blandning av kristen, buddistisk och humanistisk tradition, skulle vilja säga att julen är ett bra tillfälle att fördjupa de famijära banden. Oavsett vilken tradition vi har i bagaget kan vi nu passa på att odla och ansa våra familjeband. Att tillbringa julen i samvaro med sina närmaste är något som jag alltid bemödat mig om. Kärleksfull vänskap är den finaste av alla mänskliga relationer. Igår och idag har jag tillbringat all tid med mina levande närmaste och med mina hädangångna närmastes minnen. Det är dessa människor som har störst inflytande på mitt liv, mina val och mina beslut. Det är dessa relationer som utformar mitt eget liv. Denna helg är till för att födjupa dessa relationer och bilda grunden för det kommande årets utformning.Tänk kärleksfulla tankar! Välj kärleksfulla alternativ i era beslut! Älska!

Tre faktorer som talar för att Jesus var från Kalifornien:1. Han klippte aldrig håret.2. Han gick omkring barfota.3. Han startade en ny religion.

Internet:Föregångaren hette ARPAnet och startades 1969. ARPAnet skyddade informationsflödet mellan amerikanska militäranläggningar genom att man skapade ett geografiskt utspritt nätverk av datorer som arbetade med ett nyligen utvecklat protokoll, kallat NCP.Det första utbytet information skedde mellan datorer vid UCLA och Stanford Reaserch Institute. Det var fyra sammankopplade datorer i det ursprungliga ARPAnet. Den mjukvara som användes, Internet Protocol, installerades snart på alla datorer vid universiteten och forskare började också använda lokala nätverk som kallades Local Area Networks, LAN. Dessa lokala nätverk började sedan använda mjukvaran Internet Protocol så att flera lokala nätverk kunde kopplas samman.1986 skapades ett konkurrerande system som kallades NSFnet (National Science Foundation Network). NSFnet kopplade först ihop fem nationella centra för superdatorer, sedan alla större universitet och började så konkurrera ut det långsammare ARPAnet, som till sist stängdes 1990.NSFnet är grundstommen till det som idag är Internet.E-mail, som ju är en viktig del av Internet idag, uppfanns av dataingenjören Ray Tomlinson i slutet av 1971. Han arbetade på BBN (Bolt Beranek and Newman), det företag som anlitades av USA's försvarsdepartement 1968 för att konstruera det som då var stommen till Internet.Tomlinson experimenterade med ett program han skrivit (SNDMSG) som användes inom ARPAnet för att sända meddelanden. Ray Tomlinson valde symbolen @ för att ange vem som var vid (at) en dator.

Jag hade tänkt fortsätta med att beskriva de resten av de 5 grundkänslorna – ilskan har jag beskrivit senaste dagarna. Nu tänkte jag fortsätta med sorg, men jag upptäckte att det kräver lite eftertanke och skulle ta för lång tid. Såhär på julafton vill jag hellre vara med barnen, så jag klämmer in en liten evolutionär beskrivning av känslornas anatomi.I övrigt önskar jag er alla en fröjdefull jul i samvaro med familj, vänner och alla andra ni älskar. Jag ska försöka återvända till bloggen på annandagen.Var i kroppen finns känslorna och varifrån har de utvecklats?Känslocentra sitter i hjärnan, närmare bestämt i hjärnans äldre delar (evolutionsmässigt sett). För att förstå känslornas roll bättre måste vi först titta på hjärnans utveckling. De delar av hjärnan som vi har gemensamt med intelligenta djur, ex aporna, är hjärnstammen, dvs den del av hjärnan som sitter närmast ovanför ryggmärgen. Ur denna del har sedan, miljoner år senare, känslocentra utvecklats. Vidare har ur dessa neocortex vuxit fram och det är med neocortex som vi tänker. De äldre och mer primitiva delarna av hjärnan har ingen inlärningsförmåga, som neocortex har. De är förprogrammerade och syftar till att skydda och bevara arten i första hand. Det kanske ger en fingervisning om hur känslorna står i relation till våra logiska funktioner. Att dra slutsatsen att neocortex står över känslorna, dvs är viktigare, är alldeles för enkelt för att vara sant. Det är snarare så att våra känslocentra skall fungera som bas för våra tankar. Känslorna anger den grundläggande sinnesstämningen inför ett givet problem och baserat på denna stämning väljer neocortex handlingsväg. Vi vet alla av egen erfarenhet hur dåligt man mår när man väljer att agera mot sina känslor. Allt blir fel.Redan här kan vi kanske ana lite av den begreppsdefinition jag föreslagit tidigare. De känslor som vi kontrollerar medvetet, dvs när vi är i stånd att välja handlingsväg baserat på känslorna, de känslorna uppfattas som kontrollerbara och den valda handlingsvägen som en naturlig (eller sund) konsekvens av dessa känslor.De osunda känslorna tar istället kontrollen över mig och jag använder knappast neocortex på ett kontrollerat sätt innan jag störtar iväg. Det är också hjärnstammens uppgift att reglera de mer reflexmässiga handlingarna och det ligger därför nära till hands att dra slutsatsen att de starka känslorna, de som tar kontrollen över oss, också aktiverar reflexmässiga handlingar och därmed avstår från att koppla in neocortex. I alla fall inte förrän senare, för att analysera händelsen.En av de äldsta delarna av hjärnstammen är luktsinnet. Ur denna funktion utvecklades senare limbiska systemet, som står för våra starkare känslor som raseri, skräck, våldsam förälskelse, etc. Ett utmärkt exempel på samarbetet mellan limbiska systemet och neocortex är kärleken. Det limbiska systemet står för känslor som passion och sexuell lust. Dessa är dock snabbt övergående. För att bygga ett långvarigt förhållande krävs neocortex som står för utveckling av de band som uppstår mellan makar eller mellan barn och mor. Dessa band bygger inte på de starka, grundläggande känslorna som främjar artens fortbestånd, som man skulle kunna tro, utan livslånga band byggs på de mer subtila känslorna som valet att aktivt bejaka och stödja en annan människa utan tanke på egen belöning, utan tanke på artens (eller familjens) fortbestånd.De flesta människor vet att förälskelse är en synnerligen stark känsla, men tämligen snabbt övergående, medan kärlek kräver aktiva beslut och handling. Många har också hört eller själva varit med om hur förälskelse kan drabba ”utan att man kan styra det”. Det är precis vad som händer. Det är kanske lite långsökt att hävda att förälskelse är en osund känsla enbart baserat på kontrollförlust, men i vissa fall är den det, exempelvis då en sådan okontrollerad förälskelse krossar ett långvarigt förhållande.Alla de stora framsteg mänskligheten gjort inom teknik, kultur, civilisation, etc, är resultatet av neocortex funktioner. Behovet av dessa framsteg kommer dock ur behoven av trygghet och säkerhet samt behov av bekvämlighet, värme och mättnad och dessa behov uppstår i de lägre systemen, känslornas system.Väldigt grovt sammanfattat skulle man kunna säga att känslosystemen säger oss vad vi behöver för att leva någorlunda bekvämt, känna oss trygga, vad som krävs för artens fortbestånd, etc, och därefter använder vi neocortex till att hitta lösningar för att tillfredsställa dessa behov.Ju fler kopplingar det finns mellan limbiska systemet och neocortex, vilket är fallet hos människan, desto fler reaktioner blir tänkbara på varje känsla. Detta är förklaringen till att djur uppvisar ett begränsat antal reaktioner på sina känslor, medan människan kan variera sina reaktioner nästan i det oändliga.Denna hjärnans utveckling betyder också att neocortex är underordnad de starkare känslorna som helt dominerar människan då de aktiveras.Der starka känslorna har sitt ursprung i ett par strukturer som kallas amygdala. Det finns en amygdala i varje hjärnhalva. Namnet kommer från grekiskans ord för ”mandel” och det betyder att dessa strukturer är mandelformade. De ligger precis ovanför hjärnstammen, nära det limbiska systemet. Om amygdalas kopplingar till övriga hjärnan skärs av, så blir individen oförmögen att bedöma olika händelsers känslomässiga innehåll. Det är t.o.m värre än så! En patient som på grund av sina svåra epileptiska anfall fick detta ingrepp genomfört, miste allt intresse för samvaro med andra människor. Han kunde samtala med andra, men kände inte igen någon i sin familj, ej heller sina vänner. Han var också helt likgiltig och visade inte upp några som helst känslomässiga intryck eller uttryck.Man har genomfört experiment på djur där amygdala isolerats genom kirurgiska ingrepp. Dessa djur kunde då inte uppvisa någon rädsla eller ilska, ingen känsla för tävlan (om mat), ingen förmåga till samarbete (jaga i flock) och hade inte heller någon uppfattning om sin status i flocken. Sorg och gråt regleras också av amygdala.Neurofysiologen Joseph LeDoux vid Center for Neural Science (New Yorks universitet) har med sin banbrytande forskning bevisat amygdalas stora betydelse för vårt känsloliv. Han har bl a kunnat visa att i vissa situationer kan amygdala fullständigt ta kontrollen över neocortex i våldsamma känsloutbrott, vilket kan vara förklaringen till många våldsbrott som sker i blint raseri, tvärt emot en persons normala karaktär. Det händer alltför ofta att vi agerar på en stark känsla på ett sätt som vi sedan ångrar. En möjlig förklaring till detta är att amygdala granskar alla inkommande signaler i ljuset av en enda, ganska primitiv fråga: ”Är detta något jag inte vill?”, ”Är detta något jag är rädd för?”; ”Är detta något som sårar mig?”Om svaret är ja på frågan så sänder amygdala larmsignaler till hela hjärnan och det som händer är att stressystemen aktiveras. Centra som kontrollerar muskler och rörelse sätts i beredskap, hjärt-kärlsystemen bereds att släppa igenom mer blod till de berörda delarna av kroppen, pulsen och blodtrycket stiger, noradrenalin frisätts för att öka hjärnans retbarhet i viktiga delar vilket medför en skärpning av sinnena och att hjärnan blir vaksam.LeDoux visade att de intryck som kommer in i hjärnan från ögon och öron först går till thalamus och därifrån, via en enda synaps, till amygdala. Från thalamus går också en koppling till neocortex. Men eftersom neocortex behandlar information från flera centra och på flera nivåer innan ett beslut om reaktion fattas, får amygdala en priviligierad ställning och kan reagera före neocortex. Detta förklarar att häftiga känslointryck ibland kan ”kortsluta” hjärnan. På grund av dessa nervbanor, som ju är ett resultat av årmiljoners evolution, kan våra starkaste och mest primitiva känslor ta kontroll över förnuftet. Evolutionsmässigt är det rädsla som har dominerat artens känslostämning. Det är rädslan som garanterat artens fortbestånd eftersom blixtsnabba reaktioner baserade på rädsla ofta har räddat individen i farans stund.Tyvärr är det dock fortfarande rädsla som idag ställer till problem för människor då amygdala tar över och startar händelseförlopp som leder till katastrof. Vår verklighet sådan den är idag kommer sannolikt leda till evolutionära förändringar i hjärnans känslosystem, men dessa förändringar sker mycket långsamt. Tur är väl det, annars skulle vissa förändringar, som inte är önskvärda, permanentas.Det förefaller som om amygdala har ett känslominne och kan ta emot och värdera känslointryck och reagera på dem utan inblandning från neocortex. Det innebär också att amygdala kan reagera på känslominnen som vi inte är medvetna om, dvs intryck vi upplevt omedvetet, men som amygdala registrerat och senare kan reagera på utan att vi förstår sambandet. Våra känslor lever alltså ibland ett eget liv.Observera! Bara för att känslocentra kan bevisas sitta i hjärnan och det faktum att en hel del kemisk aktivitet pågår i hjärnan när man upplever en känsla, så betyder det inte att det vi känner kan reduceras till kemi, hur komplex den än är. Jag personligen tror att våra upplevelser och vårt medvetna iakttagande av dessa samt våra medvetna beslut som baseras på våra känslor ligger på en nivå som inte kan beskrivas med dagens vetenskapliga metoder. Här kommer vår andliga dimension in i bilden och dess analys ligger säkert inom vetenskapens räckhåll, men inte riktigt än. Våra metoder behöver förfinas ytterligare innan detta blir möjligt.Fortsättning följer.....GOD JUL!!!