Starka känslor och passionerIdag vet vi att befria sig från känslornas inflytande över intellektet, något som var ett eftersträvansvärt ideal tidigare, kan vara direkt osunt. Rollfiguren ”Spock” i Star Trek filmerna, som ju var enbart intellekt och inga känslor var för många en idol och ett ideal. Rimligen borde han ha varit en totalkatastrof ur social synvinkel. En människa som inte kan balansera känslor och intellektuella beslut kan omöjligt fungera. På vilken grund skulle en sådan person bygga sina beslut? En balans mellan känsloliv och intellekt är en förutsättning för en välfungerande förmåga att fatta rätt beslut.På samma sätt har det tidigare varit oönskat att svepas med av starka känslor. I vissa kulturer är det fortfarande önskvärt att man behärskar sig och döljer sina känslor för andra. Det som eftersträvas är en lämplig reaktion på en given situation, dvs känslouttrycken skall stå i proportion till situationens betydelse. Hur situationerna ska bedömas varierar naturligtvis i olika kulturer. Det finns dock forskningsresultat som visar på gemensamma nämnare. Alltför dämpade känslor leder till tröghet och distans till sitt inre och distans till människor i ens närhet. När vi tappar kontrollen över känslorna leder det till sjukliga tillstånd som depressioner, ångest, raseriattacker, mm.Mycket starka känslor, i synnerhet om de är långvariga underminerar vårt välbefinnande och får oss att må dåligt samt skapar obalans. Faktum är att vi nästan hela vår vakna tid ägnar oss åt att hantera våra känslor. Dessa behöver inte ens vara starka. Negativa känslor är de som driver på mest och vi ägnar mycket tid åt att försöka eliminera de omständigheter som orsakar de negativa känslorna. Positiva känslor får oss ofta att förhålla oss passiva i ett försök att hålla kvar dessa känslor och om dessa avtar, så försöker vi återskapa de omständigheter som resulterade i de positiva känslorna.Många av dessa processer sker omedvetet, särskilt de som gäller de svagare känslorna. De starka negativa känslorna tvingar oss till medvetet handlande eftersom obehagen kan vara outhärdliga i längden. På samma sätt försöker vi hålla kvar starka positiva känslor aktivt, exempelvis förälskelse.Starka negativa känslor, som oro, ångest, nedstämdhet, etc, tenderar att förlängas och förstärkas om man ägnar alltför mycket uppmärksamhet åt dessa. Människor som har en god självkännedom, dvs en välutvecklad förmåga att iaktta sina egna känslor och tolka dem rätt, har också utvecklat en förmåga att med tålamod låta dessa känslor verka ut. De återhämtar sig i regel fort och de starka känslorna förefaller ha mindre verkan på dessa människor än på individer som sveps med av sina starka känslor.Många människor anstränger sig för att medvetet upprätthålla vissa känslor i syfte att förstärka effekten av en uppgift de har att utföra, ex bygger upp ilska för att bättre kunna argumentera för sin sak mot en motståndare. Många anser sig vara i klorna på sina känslor medan andra anser sig behärska sina känslor perfekt. Aristoteles argumenterade för att varje situation har en adekvat känsla och att denna bör eftersträvas. Även idag framstår denna maxim som idealisk.IlskaPsykologen Diane Tice vid Case Western Reserve University har med sin forskning kommit fram till slutsatsen att ilska verkar vara den känsla som de flesta anser är svårast att kontrollera. Till skillnad från ex sorg, som man helst vill bli av med, är ilska en känsla som man ofta gärna bygger upp och förstärker. Oftast sker detta med hjälp av en inre dialog med argument som bygger upp en energi som ges utlopp i ett utbrott. Ju längre man låter denna dialog och uppbyggnad av argument pågå, desto svårare blir det att stoppa ett vredesutbrott. Man blir alltmer övertygad om sin rätt och om logiken i sina argument. Diane Tice har funnit att ju tidigare man bryter tankegången desto lättare blir det att stoppa förloppet. Dessutom kan en positiv omformulering av problemet ge en helt annan syn på saken. Det kan exempelvis finnas förmildrande omständigheter. Andra sätt att minska ilskan kan vara att överväga konsekvenserna av en aggressiv handling eller att ställa den ursprungliga händelsen i proportion till en större situation.(Lite neurofysiologi….det går bra att hoppa över detta avsnitt. Det är lite överkurs:En situation som verkar upprörande utlöser en limbisk reaktion med katekolaminer som bereder kroppen på en snabb aktion. Denna insöndring av katekolaminer kan upprepas och därmed byggs ilskan upp allt mer. Samtidigt aktiveras de adrenokortikala systemen som även involverar neocortex. De första systemen är kortlivade medan de andra kan verka i flera timmar, rent av i flera dagar. Det är orsaken till att en relativt obetydlig händelse kan utlösa en våldsam reaktion i slutet på en besvärlig dag. Ilska kan på så sätt bli missriktad. Det faktum att både katekolaminerna och de adrenokortikala systemen kan byggas på, dvs i våg efter våg innan föregående våg hunnit lägga sig, leder till att ilska föder ilska. Varje senare reaktion blir oproportionerligt förstorad pga av föregående vågs effekter.)Det har länge propagerats för att ilska är en sund reaktion och att den skall främjas på alla sätt. Jag vill påstå och med hjälp av senaste vetenskapliga framsteg på området, visa att ilska ofta är missriktad, oproportionerlig och kan med fördel mildras eller rent av stoppas. Dessa teorier om ilska är helt enkelt byggda på felaktig kunskap. Ilska ska ha sitt utlopp ibland, men i rätt proportion till händelsen som skapade den. Det är svårt, men oftast bättre, att använda den energi och handlingsvilja som ilskan skapar till att söka en alternativ och icke-aggressiv lösning/handling.Man vet att en ändrad syn på en situation, exempelvis en positiv syn istället för en negativ, eller information om förmildrande omständigheter kan mildra ilskan eller rent av stoppa den helt. Det är också bekant att ju tidigare i processen man förmår ta till sig den alternativa informationen desto lättare är det att stoppa ilskan.Det finns dock en gräns. Ilska går endast att stoppa när den är lätt eller måttlig. Har man nått raseristadiet verkar förnuftsmässiga argument inte ha någon verkan.Fortsättning följer….

Tar av sig kläderna och sorterar dem i två tvättkorgar - vittvätt och kulör.Tar på sig morgonrock och går till badrummet. Möter sambo på vägen och drar ihop morgonrocken lite extra.Ställer sig framför spegeln och granskar sig själv i detalj. Mår extra dåligt över fettvalkar på magen.Ställer sig i duschen och använder olika tvättlappar för ansikte, torso och ben/armar. Använder fil för den hårda huden under fötterna.Tvättar håret med specialschampo som innehåller gurka, avokado, öl och 164 vitaminer.Tvättar håret med schampo som innehåller 14 extra vitaminer.Tvättar håret ännu en gång med balsam som innehåller guava och äggula. Låter det verka i 20 minuter.Tvättar ansiktet noga i 15 minuter med en tvål som kostar 490 kr. Innehåll okänt, men priset är rätt.Tvättar kroppen med en annan tvål i samma prisklass, även den med okänd sammansättning.Sköljer kroppen i 15 minuter.Sköljer håret i 15 minuter.Eftersom kroppen nu är löddrig måste den sköljas ännu en gång i 15 minuter.Rakar sig under armarna och på benen. Använder epilator vid "bikinilinjen".Kliver ur duschen och använder 3 badlakan för att torka kroppen.Linder in håret i en specialhandduk som absorberar mer vatten än vanliga handdukar.Kollar hela kroppen efter finnar, blemmor och andra skönhetsfel. Hon attackerar alla hänsynslöst med fingrar eller pincett.Går tillbaka till sovrummet iförd morgonrock.Möter sambo på vägen och drar ihop slagen lite extra för att slippa förklara alla rodnader.Tar 2 timmar på sig för at klä sig och torka/borsta håret.Imorgon: Mannens kroppsvård....

Jag har alltid varit intresserad av historia och idag börjar jag en serie om historien bakom några av våra vardagliga fenomen, så vanliga att vi knappast frågar oss varifrån de kommer. Egentligen är det ganska värdelös kunskap, men rolig på sitt sätt. Tycker jag.PiercingPiercing, inklusive öron, har gjorts sedan urminnes tider. Man har hittat mumifierade kroppar med piercing i öron och näsa. Sådana finns dessutom nämnda i bibeln! (Jag undrar lite stillsamt vad katolska kyrkan skulle säga om det idag).I Indien är näspiercing mycket vanligt sedan århundraden. Navelpiercing blev mycket populärt - på 1300-talet (!) i Europa och ursprungligen kommer det från de "depraverade" Romarna!Piercing i tungan var populärt hos Aztekerna och Mayafolket och många andra forntida folk i Centralamerika hade smycken i öron , näsor och underläppar.Den första piercingstudion öppnades i Los Angeles (var annars?) 1975 av Jim Ward.

Hur säker kan man vara på sina känslor?Sokrates uppmaning ”känn dig själv” syftar egentligen på en människas emotionella intelligens. Man är ofta säker på vad man känner, men kan lika ofta, i efterhand, konstatera att det man kände i en viss situation egentligen betydde något annat.Denna iakttagande förmåga, vars resultat är självinsikt, är ett verk av neocortex. Idealet är om man passivt, men uppmärksamt kan notera sina egna känslor, även starka känslor, utan att delta i händelseförloppet, som om iakttagaren var en annan person inom en själv.Själviakttagelse betyder alltså att man är medveten om sin sinnestämning och samtidigt medveten om vad man tycker om denna sinnesstämning.Psykologen John Mayer vid University of New Hampshire har tillsammans med Peter Salovey skapat teorin om emotionell intelligens. Utöver den ovanstående definitionen av personlig intelligens har de också funnit att människor kan delas in i olika kategorier beroende på hur de handskas med sina känslor.• Själviakttagande. Dessa människor besitter ett visst mått av självinsikt. De är självständiga, klara över sina begränsningar, är vid god psykisk hälsa och har i regel en positiv livssyn. De återhämtar sig snabbt efter negativa upplevelser och förlorar sig inte i grubblerier.• Uppslukad. Dessa människor känner sig styrda av sina känslor och uppslukas ofta av dem. De är inte särskilt medvetna om vad de känner och de saknar perspektiv på sina känslor. De förlorar sig ofta i negativa känslor och har svårt att göra något åt dessa.• Accepterande. Dessa människor vet visserligen vad de känner, men tror att det inte finns något att göra åt det. Det finns två kategorier av personligheter – de som oftast är på gott humör och har därför inte anledning att ändra på det, och de som ofta är på dåligt humör, men accepterar detta likgiltigt. Till den senare kategorin hör ofta människor med återkommande eller långvariga depressioner. Självinsikt och känslokontroll - låter torrt och kärlekslöst, men är faktiskt raka motsatsen.Människor har olika förmåga att iaktta sina egna känslor medan de pågår. Denna förmåga är grundläggande för den självinsikt man har. Det förefaller vara frontalloberna, precis innanför pannan, som har den största betydelsen för den emotionella medvetenheten. Människor som av olika skäl fått frontalloberna borttagna eller isolerade från resten av hjärnan, förlorar all förmåga att värdera sina egna känslor.Känslor förekommer på två nivåer – medvetna och omedvetna. Man har gjort försök där en försöksperson har fått se en bild av något som orsakar obehag, ex en orm visas för någon med ormfobi. Bilden visas som en ruta i en film, vilket uppfattas helt omedvetet av hjärnan. Medvetet hinner man inte se bilden, men ändå utlöses fobireaktionen, med oro, svettningar, höjd puls, etc. Vi har också alla egna erfarenheter av att agera vresigt mot alla, trots att en helt annan person eller händelse utlöst irritationen tidigare under dagen.När frontalloberna aktiveras övergår känslan till medveten registrering och behandling.Jag återkommer senare till känslornas anatomiska placering i hjärnan, deras bearbetning och vad den betyder, men det jag vill visa är att alla intryck behandlas av hjärnan innan vi får medveten tillgång till dem. Det betyder att vi inte alltid kan lita på att våra känslor är ”felfria” eller absoluta och sanningsenliga värderingar av verkligheten. Inte förrän vi förstår de mekanismer som är involverade kan vi veta i vilken utsträckning vi kan lita på våra känslor som grund för våra beslut.Fortsättning följer…..

Igår var jag på stan och julshoppade. Jag trodde att det var smart att göra det mitt på dagen, mitt i veckan, istället för helgerna.....ha, ha. Stan är fylld av stressade och förvirrade människor som förtvivlat söker något originellt att köpa åt...vem det nu kan vara. När jag kom hem var jag också stressad och irriterad - knappast ett tillstånd jag vill vara i för att skriva ett bra inlägg till min blogg.Antalet läsare slår nya rekord, så jag antar att temat intresserar er. Alltså - här kommer fortsättningen på det jag påbörjade i förrgår:Gardners definitioner har på senare tid utvidgats av psykologen Peter Salovey, som har gjort följande definitioner av den ”personliga intelligensen”:1. Att ha kontakt med sina känslor. Detta innebär själviakttagelse och själkännedom. Att identifiera känslor medan man har dem ger en människa möjligheten att kontrollera sina känslor och fatta bra beslut. Om man inte kan identifiera sina känslor eller feltolkar dem, hamnar man i deras våld. Resultatet blir felaktiga beslut och dåligt mående.2. Att kunna hantera känslor. Även detta innebär själviakttagelse och själkännedom. Människor som kan hantera sina känslor finner rätt vägar att uttrycka dem på. De återhämtar sig också snabbt efter negativa upplevelser. Människor som saknar denna förmåga, denna självinsikt, är ständigt utlämnade åt negativa känslor.3. Att kunna motivera sig själv. Människor som kan mobilisera sina känslor i syfte att uppnå ett mål eller, tvärtom, behärska sig och tygla impulser i väntan på bättre tillfälle, är oftast högpresterande och produktiva. Dom brukar lyckas med det mesta de företar sig.4. Att uppfatta känslor hos andra. Empati är den viktigaste social talangen. Empati gör det möjligt att uppfatta vad andra behöver eller vill. Människor som arbetar i yrken där de har kontakt med andra, exempelvis lärare, läkare, chefer av olika slag, är framgångsrika i proportion till sin empatiska förmåga. Det betyder stor empatisk förmåga = Framgångsrik, mindre empatisk förmåga = inte så framgångsrik.5. Att skapa och bevara relationer. Förmågan att förstå och hantera andra människors känslor är grunden för all popularitet och ledarskap. Människor som har denna förmåga klarar sig bra i alla situationer som involverar kontakter med andra.Alla människor är olika när det gäller dessa förmågor, men ursäkten ”jag är sån, jag kan inte göra något åt det” gäller inte. Hjärnan är formbar och nästan alla känslor och känsloresponser är inlärda. Med viss ansträngning och lite övning kan man utveckla och förbättra sin förmåga att tolka och hantera sina känslor.Den kanske främste känsloforskaren idag, Prof Daniel Goleman (Läs gärna Känslans Intelligens, samt Själens Intelligens. Båda finns på svenska!) anser att även starka känslostormar inte varar längre än högst 15 minuter. Detta är kroppens naturliga respons. Om känslor dröjer kvar längre än så har man mer eller mindre medvetet valt att hålla kvar och t.o.m förstärka känslan.Exempel på detta är när man gör något man ångrar. Det är vanligt att älta detta om och om igen - hur skulle man gjort istället? Dessa tankar håller kvar den ursprungliga känslan trots att den direkta orsaken till känslan inte längre finns kvar.En bättre respons kan vara att dra lärdom, bestämma sig för att inte göra så nästa gång och sedan slå bort vidare tankar på detta tema.Ilska, som växer till hat, är vanliga känslor som man medvetet håller kvar. Om detta beteende upprepas som regel, så kommer hjärnan att anpassa sig till det och detta osunda ältande blir sedan standardreaktion på allt man upplever i framtiden. Resultatet blir extremt dåligt mående, så dåligt att det kan leda till sjukdom, missbruk eller rent av våld mot andra eller sig själv.Att befria sig från detta skadliga beteende kräver självinsikt och självkännedom. Det är absolut vitalt att kunna tolka sina känslor på rätt sätt. Och precis som med mycket annat: övning ger färdighet.Öva dig i att MÅNGA gånger dagligen iaktta vad du känner. Skriv en lista med alla känslor du kan komma på (jag ska snart publicera en sådan här på bloggen), bär med dig listan i fickan och pricka för den känsla du anser stämmer bäst med det du känner. Gör det så ofta du bara kan! Du kommer snart märka att du ofta känner något annat än du först trodde. Försök se djupare, försök se de bakomliggande orsakerna. Ex är ilska ofta en omtolkning av sorg. Försök förstå varför du känner just DETTA! Kan det handla om något annat egentligen?Du kommer också märka att det snabbt blir lättare att identifiera rätt känsla. Det är också befriande att "träffa rätt", att veta vad man känner. När du verkligen vet vad du känner blir det en smal sak att fatta rätt beslut och att fatta rätt beslut är oerhört tillfredsställande och framför allt - integritetsbyggande.Fortsättning följer....

Kalle och Lena skulle gå på maskerad. Lena kände sig lite krasslig och bestämde sig för att stanna hemma. Kalle tog på sig kostymen och gick ensam. På kvällen kände sig Lena lite bättre och bestämde sig för att gå ändå. I dräkten kände inte ens Kalle igen henne. Hon kände däremot igen Kalles kostym och han höll igång bäst han kunde - han bjöd upp alla damerna, bjöd på drinkar och charmade alla han pratade med. Lena ställde sig i kö, satte på charmapparaten när det blev hennes tur och fick ut Kalle i buskarna på nolltid. Där hände det saker!När Lena kom hem gick hon och la sig i sängen. Kalle kom lite senare och Lena frågade:-Hur har du haft det?-Tråkigt, sa Kalle.-Dansade du?-Nej.-Men vad gjorde du då, frågade Lena medan ilskan kokade i henne.-Jag satt i köket och spelade kort med några grabbar. Fast Pelle, som lånade min kostym, sa att han hade en kanonkväll.

Res till Afrika!Jag har själv inte lyckats komma iväg än, men det är mitt mål nr 1. Afrika, kan jag föreställa mig, är motsatsen till vår verklighet.

Många uppfattar känslor och intellekt som motsatser som inte kan förenas. T.o.m Erasmus av Rotterdam, som var en framstående tänkare, skrev att han önskar att han kunde göra sig av med sina känslor. Mänskligheten skulle bli bättre om alla kunde göra det, menade han. Jag tror att många människor med skarpa intellekt upplever att känslorna står i vägen för dem. Om man närmar sig känslor med logikens instrument så är det säkert så. Våra komplexa känsloliv låter sig inte analyseras med de trubbiga redskap logiken tillhandahåller.På senare tid har det publicerats allt fler arbeten som presenterar ett nytt sätt att tänka och jag har funnit det oerhört berikande. Därför vill jag dela med mig av dessa lärdomar. Jag kommer att hänvisa till de olika forskare/författare som beskriver de olika rönen/teorierna så att den vetgirige kan forska vidare på egen hand.Howard Gardner (Harvard School of Education) har presenterat ett nytt sätt att definiera och indela intelligens:• Verbal• Matematisk-logisk• Spatial (konst)• Kinestetisk (idrott, balett)• Musikalisk• Interpersonell (relationer mellan människor; det som idag kallas social intelligens)• Intrapersonell (god självkännedom)Denna indelning visar redan genom dessa benämningar att han ser känslor och logisk förmåga som en enhet. Exempelvis musikalitet är säkert för var och en en egenskap som måste förena känslor med intellektuell förmåga. Faktiskt är det endast en kategori ovan som INTE tar känslorna med i beräkningen!Denna princip, att se människans olika egenskaper som en helhet, tilltalar mig mycket. Jag är övertygad om att allt, PRECIS ALLT, inom oss bildar den helhet som är individen. Det finns inga motsatsföhållanden andra än de vi skapar och då orsakar de dåligt mående. Vi skapar dessa motsatser på grund av kulturella betingelser, på grund av tradition, grupptryck, mm, och inte förrän vi rättar till detta missförhållande och accepterar våra olika egenskaper som olika sidor av samma mynt som vi kommer att må bättre. Att hävda att "jag mår bra som det är" vågar jag påstå är förnekelse. Förnekelse är bekvämare än kraftfulla åtgärder mot det som inte är bra för oss. En bekant elände kan vara lättare att hantera än en okänd framtid. Men hur länge kan man stå ut? När smärtan inom en själv blir tillräckligt stor måste man antingen lindra den (ex med droger) eller genomföra en förändring. Förändringar kräver mod att ta steget ut i det okända. VAR MODIGA, mina vänner!!!! Belöningen är oerhört mycket större än ni kan föreställa er!!! Detta är vägen till sinnesro.Det som idag kallas social intelligens blev ett forskningsbegrepp redan på 60-talet. Vem av er trodde det? Tyvärr är det så att känslornas forskningsområde kräver tid, enormt mycket tid! Man kan inte dra några säkra slutsatser förrän man har haft ett par generationer att övervaka och experimentera på. Det får emellertid inte hindra oss. Våra tekniska framsteg har varit hisnande och det har bidragit till att vi har ett känsloliv som sackar långt efter våra intellekt. Om vi ska må bra, dvs om våra känslor ska stå i samklang med resten av våra liv, måste vi ge känslorna en chans att hinna ikapp. Jag vill t.o.m påstå att för vår egen skull borde vi prioritera känsloforskning före annan forskning. Många av våra sjukdomar beror på att vi emotionellt inte kan hantera resten av våra liv. Därav många sjukdomar.Mer om detta imorgon...