Nu när vi har gått igenom de starka känslornas anatomi, återkommer jag till avslutningen på ilskan. Det var en miss att börja skriva om ilska innan jag lagt grunden – jag ber om ursäkt! Jag ska tänka på det i framtiden. Således:Ilska föder ilskaZillman har på experimentell väg kunnat visa att om man redan är i ett uppjagat tillstånd och något utlöser en emotionell reaktion, oavsett om det är ilska eller oro, så blir responsen betydligt starkare än vad den hade varit om man varit lugn innan. Det är denna dynamik som ligger bakom raserianfall. Zillman skriver att varje provokation utlöser en amygdalaaktivering (katekolaminer frisätts). Dessa provokationer avklingar långsamt, medan provkationerna kan komma tätare. Då kommer varje våg av ilska bygga på den/de vågor som redan innan finns där. Varje impuls ökar på raseriet tills ursinnet exploderar bortom allt förnuft.Att försöka dämpa en sådan utveckling går i början av processen men når man en viss tröskel då hjälper inga argument. Bortom denna tröskel skapar ilskan en förledande illusion av osårbarhet och styrka. Då ser man inga konsekvenser längre. Det enda man har för ögonen är att ilskan måste få utlopp och med detta kommer en tillfredsställelse. Detta är dock också en illusion. Jag återkommer strax till det.Det finns två sätt att dämpa och t.o.m stoppa en ilskeprocess. Det enklaste är att så snart som möjligt medvetet fånga upp de tankar som hör samman med ilskan. Genom att ifrågasätta dem och försöka se dem i mer balanserade proportioner, kanske också försöka förstå de förmildrande omständigheter som kanske finns i sammanhanget, kan man snabbt dämpa ilskan. Den/de som startade processen genom sina handlingar kanske har goda skäl för vad de gör? Kanske ligger ett missförstånd till grund för det som händer? Mycket ofta är det just det som orsakar ilska – feltolkade budskap.Denna metod fungerar dock endast när ilskan är måttlig. Har man nått raseri hjälper inga argument.Den andra metoden är att låta kroppen gå ned i varv, att låta adrenalinet verka ut. Män gör ofta just detta. De brukar gå sin väg och lugna sig innan de återvänder för att diskutera det som hänt. Det är dock viktigt att man under tiden inte ältar tankarna om det som hänt utan att man ägnar sig åt något som lugnar och avleder. Motion och promenader är bra, liksom avslappnande och meditativa övningar. I princip kan man göra vad som helst som man tycker om. Utom att äta eller gå på shoppingrunda! Dessa båda aktiviteter visade sig inte ha en gynnsam inverkan på att dämpa ilskan.Psykiatern William Redford vid Duke University har funnit andra metoder: Använd själviakttagelse och skriv ned dina tankar. Analysera dem sedan och försök identifiera cynismen och ilskan i dem. Då blir det lättare att omvärdera situationen.Felet med att lufta sin vredeSådana känslourladdningar har tidigare lovprisats som ”katarsis”. Många har rekommenderat att leva ut ilskan, men det finns argument mot detta. Ilskan är mycket förledande och ger intryck av tillfredsställelse. Man tror att man ”känner sig bättre” om man lever ut ilskan. Om man granskar sig själv kritiskt finner man oftast motsatsen.Tice har kunnat visa att sådan utlevelse nästan alltid ökar på processen, som jag beskrev ovan. Ilskan förstärks och dröjer sig kvar, trots urladdningen. Oftast blir man ännu argare.Alla iakttagelser visar att det alltid är mer konstruktivt och framför allt mer tillfredsställande att först lugna ner sig innan man söker en lösning.Den tibetanske andlige ledaren Chögyam Trungpa säger: Undertryck inte ilskan. Men handla aldrig utifrån den.Fortsättning följer....

Toalettpapper:Amerikanen Joseph Coyetty uppfann toapappret 1857, men inte förrän 1880 började ett brittiskt företag, British Perforated Paper Company, tillverka det för det ändamål som är avsett. Då var det inte i rullar utan i färdigklippta fyrkanter som låg i askar. Toapapper i rullar kom först omkring 1907.

Fler journalmissar....-Indisk familj från Uganda, född i Sverige.-Patienten vägrar att stå på höfterna.-Äter och dricker med vänster hand.-Patienten oplyser att örat börjat lössna sig.-Ensamboende med häst.-Har varierande arbete. Får ibland suga i, men mestadels är han företagsledare.-Känner sig lite avvikande i det nya landet och önskar få detta åtgärdat.-Vi ordnar med mat, hemkört samt rollator till patienten.-Sedan patienten slutade röka har hans lukt kommit tillbaka.-Patienten ska avhålla sig från alla former av sexuellt umgänge tills jag kan ta emot henne.-Båda händerna har ramlat i en flaska och ådragit sig sårskada i båda händerna.-Ensamboende i en bostadsgrupp för psykiatriker.-Hon har känselbortfall från tårna och nedåt.-I nästa vecka ska patientens tik få valpar. Patienten helt frisk i övrigt.-Vaknade i morse med höger hand.-Tyvärr kommer jag ihåg patienten så väl fast jag tidigare träffat patienten.-Patienten är sugen på slem.-Får hjälp av något fruntimmer som han känner ibland.-Patienten säger sig ha ont i höger hjärta, med utstrålningar till vänster stortå på högerarmen.-Hundpromenaderna uppstyckade i bitar på 15 meter.-Klagar över att han inte kan få utlösning trots en och en halv timmes arbete med hustrun.

Hur fungerar känslominnet?Här spelar hippocampus en viktig roll. Där lagras information om de yttre omständigheterna. Dessa minnen är viktiga för den känslomässiga innebörden av en upplevelse. Det är hippocampus som påpekar skillnaden mellan ett lejon bakom galler och ett lejon i det fria. Man kan säga att hippocampus svarar för minnet av fakta medan amygdala minns känslorna i samband med dessa fakta. Det är också hippocampus som känner igen din hustrus ansikte, men det är amygdala som talar om för dig att du egentligen inte älskar henne.Eftersom amygdala lagrar känslominnet i dess helhet och sedan utlöser reaktioner på liknande situationer kan det leda till problem i vår föränderliga värld. Det räcker nämligen att en central ingrediens i minnet återupprepas för att hela försvarsreaktionen skall aktiveras. Väldigt gamla minnen eller minnen som av andra skäl inte längre är aktuella kan leda till en felaktig eller överdriven reaktion när amygdala tar över. Många känslominnen härrör från barnets tidigaste år och utlöser svårförståeliga reaktioner hos den vuxna människan. Dessutom är amygdala nästan fullt utvecklad när barnet föds, vilket hippocampus definitivt inte är. Det finns alltså en diskrepans mellan dessa båda strukturer under barnets första år. Det leder till att många känslominnen lagras som ordlösa upplevelser i barndomen och i vuxenlivet kan vi sedan inte tolka eller förstå dessa känsloutbrott, eftersom de härstammar från en tid då vi inte kunde förstå sambanden mellan våra upplevelser och det som utlöste dem. LeDoux kallar dessa känslor ”prekognitiva emotioner”, eftersom det är frågan om känslor utan medvetande eller rent av känslor utan förnuft.I situationer då vi är i stånd att kväva en impulsiv reaktion och eftersträvar en mer avvägd, förnuftig respons, är det prefrontalkortex som aktiveras, dvs området precis innanför pannbenet. Normala känslomässiga reaktioner som kontrolleras av förnuftet, styrs av prefrontalloberna, oftast i samarbete med amygdala och andra delar av limbiska systemet.Det finns tecken på att den högra prefrontalloben hanterar negativa känslor som rädsla och ilska medan den vänstra prefrontalloben tycks dämpa dessa känslor då en mer avvägd reaktion krävs. Patienter som skadat vänster prefrontallob drabbas ofta av katastrofkänslor medan patienter som har en skadad höger prefrontallob oftast är lyckliga och kärleksfulla och inte tycks bry sig om vad som händer dem. Man kan dra slutsatsen att amygdala föreslår känslor medan vänster prefrontallob avslår begäran, utom de starkaste negativa känslorna som amygdala aktiverar på egen hand.Det verkar som om känslorna och intellektet står i motsatsförhållande, men så är inte fallet. Patienter som förlorat förbindelserna mellan prefrontalkortex och amygdala kan inte fatta rationella beslut. Det är själva deras beslutsförmåga som fallit bort eftersom känslominnet förlorats, men den intellektuella kapaciteten är oförändrad. Av detta förstår man att känslorna är nödvändiga för beslutsfattande. Om de intellektuella funktionerna står i balans med de emotionella så höjs både den emotionella och den intellektuella intelligensen.Vilket kommer först – känsla eller tanke?En vanlig missuppfattning är att känslorna kommer helt spontant, som en naturlig reaktion på en händelse, och att de därför är felfria. Detta är totalt fel. Föreställ dig att du promenerar och just skall till att korsa en gata. Plötsligt hör du en bilmotor som vrålar. Vad händer? Du blir rädd och stannar till. Detta är den medvetna delen av din reaktion, men den föregås av en annan process.Det som händer i turordning är detta:1. Dina öron förmedlar ljudet från motorn.2. Om amygdala har ett starkt minne av en farlig situation med motorljud så aktiveras stressystemen. Annars konsulteras neocortex om vad som bör göras.3. Neocortex meddelar att det finns risk för att du blir påkörd. a. Först nu startar de medvetna processerna. Allt hittills var omedvetet.4. Nu när du har blivit medveten om att du befinner dig i en farlig situation, aktiveras de system som involverar flykt, ex adrenalinfrisättning.5. Samtidigt bearbetar neocortex informationen om bilar, motorer som rusar och vad som bör göras vid en konfrontation med en bil som snabbt kommer mot dig.6. Nu först flyr du.Otaliga är de situationer jag varit i där människor förklarat sitt beteende med att de ”inte kan rå för det”. ”Det är bara så”. ”Jag är sån”.Ett par vanliga exempel är förälskelse och att agera i vrede. Troligen har man aldrig funderat över sitt beteende i dessa situationer utan man har endast följt inre ingivelser som i de situationerna verkade rimliga eller önskvärda. Dessvärre är dessa beteenden ofta skadliga eller har tråkiga konsekvenser. De flesta människor gör aldrig något åt dessa destruktiva beteendemönster med motiveringen att de är en naturlig del av ens personlighet. Så är dock inte fallet. Många känslor uppstår efter ett visst tankearbete och följs av beslut om agerande. Dessa tankeprocesser kan medvetandegöras med övning och kontroll kan tas över de beslut man fattar för sitt agerande. Man behöver inte agera på sina känslor!Ur evolutionshänseende har detta snabba amygdala-styrda beteende varit värdefullt eftersom det troligen räddade liv i farliga situationer. Idag fungerar världen helt annorlunda och vi befinner oss mycket sällan i livsfarliga situationer där en snabb reaktion på en stark känsla är nödvändig. Istället är det snarare så att dessa snabba reaktioner ofta blir förhastade svar på en händelse som egentligen betyder något annat än vad den första tolkningen får oss att tro. Sannolikt kommer dessa system att förändras med tiden och vi kan hjälpa dem på traven genom att öva oss i att inte alltid agera på den första impulsen.Buddismen har en betydligt äldre tradition av psykologi än vi har i västerlandet och de har också en bredare och mer djuplodande förståelse av människans känsloliv. Vi kan lära mycket av deras syn på ett balanserat känsloliv.Fortsättning följer....

Ibland dikterar läkaren så snabbt och stressat att det blir lite fel.....-Det enda vi kunde komma på var om man kunde få en ALP-förhöjning efter att man borrat i huvudet på enurokirurgen.-Rullstolsburen man, sköts av sin fru i hemmet.-Vi kommer överens om att 63-64 kg är en rimlig måltid.-Har så ont så hon gråter i handleden.-Det döva ögat var tidigare det bästa örat.-Kan få erektion så att han kan föra in penis men tappar den gärna under samlaget.-Patienten är medvetslös vid undersökningen men säger att han mår bra.-Ont i buken som vandrar fram och tillbaks.-Patienten sökte -68 för klåda i underlivet hos distriktsläkaren.-Gick ej att stå på förmiddagen p.g.a att hon inte hade några ben.-Efter muntlig ögonkontakt.-Tilläggas bör att någon väsentlig temperaturskillnad ej kan kännas mellan benen.-Patienten får nässelfeber av kontrastmedel, jordgubbar, räkor liksom flera av barnen.-Är allergisk mot hösnuva.-Lungorna låter rena och får åka hem.Fler grodor imorgon....

Tre faktorer som talar för att Jesus kunde ha varit svart i USA:1. Han kallade alla "broder".2. Han blev trakasserad av myndigheterna.3. Han kunde inte få en rättvis rättegång.

Kontaktlinser:1508 skissade Leonardo da Vinci på olika former av kontaktlinser. Den första prototypen gjordes dock först 1801 av THomas Young och den byggde på Descartes idé om kontaktlinser för hornhinnan - ett kvarts tum långt, vattenfyllt glasrör med en yttre ände, som innehöll en mkroskopisk lins. Han använde den för att korrigera sin egen syn.1887tillverkade glasblåsaren F E Müller från Wiesbaden i Tyskland den första linsen för ögat. William Feinbloom, en optiker i New York, byggde vidare på denna idé, men var först med att använda plast. 1950 tillverkade Dr George Butterfield från Oregon en lins som följde ögats form och var bekvämare att bära. 1971 marknadsfördes den mjuka linsen i USA och 1987 introducerades den första, mjuka engångslinsen.

De som bygger sitt liv på kristna värderingar hävdar att julen är till åminnelse av Kristi födelse. Handeln kan måhända hävda en kommersiell tradition. Jag, som är en blandning av kristen, buddistisk och humanistisk tradition, skulle vilja säga att julen är ett bra tillfälle att fördjupa de famijära banden. Oavsett vilken tradition vi har i bagaget kan vi nu passa på att odla och ansa våra familjeband. Att tillbringa julen i samvaro med sina närmaste är något som jag alltid bemödat mig om. Kärleksfull vänskap är den finaste av alla mänskliga relationer. Igår och idag har jag tillbringat all tid med mina levande närmaste och med mina hädangångna närmastes minnen. Det är dessa människor som har störst inflytande på mitt liv, mina val och mina beslut. Det är dessa relationer som utformar mitt eget liv. Denna helg är till för att födjupa dessa relationer och bilda grunden för det kommande årets utformning.Tänk kärleksfulla tankar! Välj kärleksfulla alternativ i era beslut! Älska!