Tre faktorer som talar för att Jesus var från Kalifornien:1. Han klippte aldrig håret.2. Han gick omkring barfota.3. Han startade en ny religion.

Internet:Föregångaren hette ARPAnet och startades 1969. ARPAnet skyddade informationsflödet mellan amerikanska militäranläggningar genom att man skapade ett geografiskt utspritt nätverk av datorer som arbetade med ett nyligen utvecklat protokoll, kallat NCP.Det första utbytet information skedde mellan datorer vid UCLA och Stanford Reaserch Institute. Det var fyra sammankopplade datorer i det ursprungliga ARPAnet. Den mjukvara som användes, Internet Protocol, installerades snart på alla datorer vid universiteten och forskare började också använda lokala nätverk som kallades Local Area Networks, LAN. Dessa lokala nätverk började sedan använda mjukvaran Internet Protocol så att flera lokala nätverk kunde kopplas samman.1986 skapades ett konkurrerande system som kallades NSFnet (National Science Foundation Network). NSFnet kopplade först ihop fem nationella centra för superdatorer, sedan alla större universitet och började så konkurrera ut det långsammare ARPAnet, som till sist stängdes 1990.NSFnet är grundstommen till det som idag är Internet.E-mail, som ju är en viktig del av Internet idag, uppfanns av dataingenjören Ray Tomlinson i slutet av 1971. Han arbetade på BBN (Bolt Beranek and Newman), det företag som anlitades av USA's försvarsdepartement 1968 för att konstruera det som då var stommen till Internet.Tomlinson experimenterade med ett program han skrivit (SNDMSG) som användes inom ARPAnet för att sända meddelanden. Ray Tomlinson valde symbolen @ för att ange vem som var vid (at) en dator.

Jag hade tänkt fortsätta med att beskriva de resten av de 5 grundkänslorna – ilskan har jag beskrivit senaste dagarna. Nu tänkte jag fortsätta med sorg, men jag upptäckte att det kräver lite eftertanke och skulle ta för lång tid. Såhär på julafton vill jag hellre vara med barnen, så jag klämmer in en liten evolutionär beskrivning av känslornas anatomi.I övrigt önskar jag er alla en fröjdefull jul i samvaro med familj, vänner och alla andra ni älskar. Jag ska försöka återvända till bloggen på annandagen.Var i kroppen finns känslorna och varifrån har de utvecklats?Känslocentra sitter i hjärnan, närmare bestämt i hjärnans äldre delar (evolutionsmässigt sett). För att förstå känslornas roll bättre måste vi först titta på hjärnans utveckling. De delar av hjärnan som vi har gemensamt med intelligenta djur, ex aporna, är hjärnstammen, dvs den del av hjärnan som sitter närmast ovanför ryggmärgen. Ur denna del har sedan, miljoner år senare, känslocentra utvecklats. Vidare har ur dessa neocortex vuxit fram och det är med neocortex som vi tänker. De äldre och mer primitiva delarna av hjärnan har ingen inlärningsförmåga, som neocortex har. De är förprogrammerade och syftar till att skydda och bevara arten i första hand. Det kanske ger en fingervisning om hur känslorna står i relation till våra logiska funktioner. Att dra slutsatsen att neocortex står över känslorna, dvs är viktigare, är alldeles för enkelt för att vara sant. Det är snarare så att våra känslocentra skall fungera som bas för våra tankar. Känslorna anger den grundläggande sinnesstämningen inför ett givet problem och baserat på denna stämning väljer neocortex handlingsväg. Vi vet alla av egen erfarenhet hur dåligt man mår när man väljer att agera mot sina känslor. Allt blir fel.Redan här kan vi kanske ana lite av den begreppsdefinition jag föreslagit tidigare. De känslor som vi kontrollerar medvetet, dvs när vi är i stånd att välja handlingsväg baserat på känslorna, de känslorna uppfattas som kontrollerbara och den valda handlingsvägen som en naturlig (eller sund) konsekvens av dessa känslor.De osunda känslorna tar istället kontrollen över mig och jag använder knappast neocortex på ett kontrollerat sätt innan jag störtar iväg. Det är också hjärnstammens uppgift att reglera de mer reflexmässiga handlingarna och det ligger därför nära till hands att dra slutsatsen att de starka känslorna, de som tar kontrollen över oss, också aktiverar reflexmässiga handlingar och därmed avstår från att koppla in neocortex. I alla fall inte förrän senare, för att analysera händelsen.En av de äldsta delarna av hjärnstammen är luktsinnet. Ur denna funktion utvecklades senare limbiska systemet, som står för våra starkare känslor som raseri, skräck, våldsam förälskelse, etc. Ett utmärkt exempel på samarbetet mellan limbiska systemet och neocortex är kärleken. Det limbiska systemet står för känslor som passion och sexuell lust. Dessa är dock snabbt övergående. För att bygga ett långvarigt förhållande krävs neocortex som står för utveckling av de band som uppstår mellan makar eller mellan barn och mor. Dessa band bygger inte på de starka, grundläggande känslorna som främjar artens fortbestånd, som man skulle kunna tro, utan livslånga band byggs på de mer subtila känslorna som valet att aktivt bejaka och stödja en annan människa utan tanke på egen belöning, utan tanke på artens (eller familjens) fortbestånd.De flesta människor vet att förälskelse är en synnerligen stark känsla, men tämligen snabbt övergående, medan kärlek kräver aktiva beslut och handling. Många har också hört eller själva varit med om hur förälskelse kan drabba ”utan att man kan styra det”. Det är precis vad som händer. Det är kanske lite långsökt att hävda att förälskelse är en osund känsla enbart baserat på kontrollförlust, men i vissa fall är den det, exempelvis då en sådan okontrollerad förälskelse krossar ett långvarigt förhållande.Alla de stora framsteg mänskligheten gjort inom teknik, kultur, civilisation, etc, är resultatet av neocortex funktioner. Behovet av dessa framsteg kommer dock ur behoven av trygghet och säkerhet samt behov av bekvämlighet, värme och mättnad och dessa behov uppstår i de lägre systemen, känslornas system.Väldigt grovt sammanfattat skulle man kunna säga att känslosystemen säger oss vad vi behöver för att leva någorlunda bekvämt, känna oss trygga, vad som krävs för artens fortbestånd, etc, och därefter använder vi neocortex till att hitta lösningar för att tillfredsställa dessa behov.Ju fler kopplingar det finns mellan limbiska systemet och neocortex, vilket är fallet hos människan, desto fler reaktioner blir tänkbara på varje känsla. Detta är förklaringen till att djur uppvisar ett begränsat antal reaktioner på sina känslor, medan människan kan variera sina reaktioner nästan i det oändliga.Denna hjärnans utveckling betyder också att neocortex är underordnad de starkare känslorna som helt dominerar människan då de aktiveras.Der starka känslorna har sitt ursprung i ett par strukturer som kallas amygdala. Det finns en amygdala i varje hjärnhalva. Namnet kommer från grekiskans ord för ”mandel” och det betyder att dessa strukturer är mandelformade. De ligger precis ovanför hjärnstammen, nära det limbiska systemet. Om amygdalas kopplingar till övriga hjärnan skärs av, så blir individen oförmögen att bedöma olika händelsers känslomässiga innehåll. Det är t.o.m värre än så! En patient som på grund av sina svåra epileptiska anfall fick detta ingrepp genomfört, miste allt intresse för samvaro med andra människor. Han kunde samtala med andra, men kände inte igen någon i sin familj, ej heller sina vänner. Han var också helt likgiltig och visade inte upp några som helst känslomässiga intryck eller uttryck.Man har genomfört experiment på djur där amygdala isolerats genom kirurgiska ingrepp. Dessa djur kunde då inte uppvisa någon rädsla eller ilska, ingen känsla för tävlan (om mat), ingen förmåga till samarbete (jaga i flock) och hade inte heller någon uppfattning om sin status i flocken. Sorg och gråt regleras också av amygdala.Neurofysiologen Joseph LeDoux vid Center for Neural Science (New Yorks universitet) har med sin banbrytande forskning bevisat amygdalas stora betydelse för vårt känsloliv. Han har bl a kunnat visa att i vissa situationer kan amygdala fullständigt ta kontrollen över neocortex i våldsamma känsloutbrott, vilket kan vara förklaringen till många våldsbrott som sker i blint raseri, tvärt emot en persons normala karaktär. Det händer alltför ofta att vi agerar på en stark känsla på ett sätt som vi sedan ångrar. En möjlig förklaring till detta är att amygdala granskar alla inkommande signaler i ljuset av en enda, ganska primitiv fråga: ”Är detta något jag inte vill?”, ”Är detta något jag är rädd för?”; ”Är detta något som sårar mig?”Om svaret är ja på frågan så sänder amygdala larmsignaler till hela hjärnan och det som händer är att stressystemen aktiveras. Centra som kontrollerar muskler och rörelse sätts i beredskap, hjärt-kärlsystemen bereds att släppa igenom mer blod till de berörda delarna av kroppen, pulsen och blodtrycket stiger, noradrenalin frisätts för att öka hjärnans retbarhet i viktiga delar vilket medför en skärpning av sinnena och att hjärnan blir vaksam.LeDoux visade att de intryck som kommer in i hjärnan från ögon och öron först går till thalamus och därifrån, via en enda synaps, till amygdala. Från thalamus går också en koppling till neocortex. Men eftersom neocortex behandlar information från flera centra och på flera nivåer innan ett beslut om reaktion fattas, får amygdala en priviligierad ställning och kan reagera före neocortex. Detta förklarar att häftiga känslointryck ibland kan ”kortsluta” hjärnan. På grund av dessa nervbanor, som ju är ett resultat av årmiljoners evolution, kan våra starkaste och mest primitiva känslor ta kontroll över förnuftet. Evolutionsmässigt är det rädsla som har dominerat artens känslostämning. Det är rädslan som garanterat artens fortbestånd eftersom blixtsnabba reaktioner baserade på rädsla ofta har räddat individen i farans stund.Tyvärr är det dock fortfarande rädsla som idag ställer till problem för människor då amygdala tar över och startar händelseförlopp som leder till katastrof. Vår verklighet sådan den är idag kommer sannolikt leda till evolutionära förändringar i hjärnans känslosystem, men dessa förändringar sker mycket långsamt. Tur är väl det, annars skulle vissa förändringar, som inte är önskvärda, permanentas.Det förefaller som om amygdala har ett känslominne och kan ta emot och värdera känslointryck och reagera på dem utan inblandning från neocortex. Det innebär också att amygdala kan reagera på känslominnen som vi inte är medvetna om, dvs intryck vi upplevt omedvetet, men som amygdala registrerat och senare kan reagera på utan att vi förstår sambandet. Våra känslor lever alltså ibland ett eget liv.Observera! Bara för att känslocentra kan bevisas sitta i hjärnan och det faktum att en hel del kemisk aktivitet pågår i hjärnan när man upplever en känsla, så betyder det inte att det vi känner kan reduceras till kemi, hur komplex den än är. Jag personligen tror att våra upplevelser och vårt medvetna iakttagande av dessa samt våra medvetna beslut som baseras på våra känslor ligger på en nivå som inte kan beskrivas med dagens vetenskapliga metoder. Här kommer vår andliga dimension in i bilden och dess analys ligger säkert inom vetenskapens räckhåll, men inte riktigt än. Våra metoder behöver förfinas ytterligare innan detta blir möjligt.Fortsättning följer.....GOD JUL!!!

Ilskans anatomi:Psykologen Diane Tice vid Case Western Reserve University har forskat om ilska/vrede föder mer av samma sort.Av alla de negativa känslor som människor vill bli av med verkar ilska/vrede vara den mest svårbemästrade. Den inre monolog som följer på en händelse som väcker ilska, är i sig självrättfärdigande och har ett självändamål i det att syftet är att mata bränsle till den eld som håller ilskan vid liv och faktiskt ökar på den till raseriets nivå. Ilska är också det känslotillstånd som är mest svårbemästrat. Ilskan gör oss starka, upplivade och motiverade att genomföra allehanda hämndaktioner.Ilskan inneboende kraft kan vara en av förklaringarna till varför man under lång tid propagerat för att låta ilskan få sitt utlopp, trots dess destruktiva konsekvenser. Ilskans utlevelse har beskrivits som renande, men senare tids forskning visar på att det är vilseledande, rentav en myt.Det effektivaste sättet av avstyra ilska är att bryta tankekedjan redan i början. Ju längre man fortsätter i tankekedjan desto fler anledningar hittar man att ilskan är berättigad. Detta är dock ALDRIG en sann bild av verkligheten.Ju längre vi tänker oss att vi har rätt att känna ilska, ju fler argument vi hittar som stöd för detta, desto mer bränsle matar vi denna ilska med. Att se situationen på ett positivt, eller bara annat sätt, förändrar allt. Exempelvis kan man tänka sig att det finns ett bra skäl till varför situationen har uppstått. Jag har kanske inte blivit orättvist behandlad. Motparten kanske ser det hela på ett annat sätt och hans sanning är lika giltig som min.Diane Tice fann genom omfattande experiment att en positiv omformulering av problemet var det effektivaste sättet att få slut på ilskan.Psykologen Dolf Zillman vid University of Alabama har funnit att den vanligaste utlösande faktorn av ilska är känslan av att vara i fara, fysiskt men också emotionellt och socialt. Den viktigaste faktorn var ett hot mot självkänslan eller ens personliga värdighet (i vissa kulturer kallat ”heder”), men andra faktorer räknas nästan lika högt, som ex förolämpningar, kränkningar, förnedring, etc, dvs känslor som väcker starka reaktioner. Dessa reaktioner leder till en frisättning av katekolaminer som i sin tur startar en stark reaktion i stil med ”fly eller fäkta”, beroende på hur det limbiska systemet tolkar ”hotet”. Det limbiska systemet är ett av det mest basala systemen vi har och representerar en ”urkraft”. Det betyder att ilska är en av de känslor som i människans tidiga utveckling garanterade överlevnad för individen och rasen. Idag kan premisserna vara helt annorlunda och den primära ilske-reaktionen kan vara överdriven, men likväl visar den att situationen som utlöste den kan vara så viktig att den är avgörande för individens långsiktiga mål.Det betyder att stark och impulsiv ilska inte alltid behöver uttryckas, men alltid bör analyseras av den som upplever den, eftersom den har betydelse för individens framtid och långsiktiga mål.Som en liten parentes: Det limbiska systemets reaktion, som beskrivits ovan, har en fortsättning i en annan del av hjärnan, amygdala, som utlöser ”småvågor” av skärpt uppmärksamhet och handlingsberedskap. Det är förklaringen till att en person som redan tidigare är försatt i ett ”ilsket sinnelag” även reagerar med lite överdriven retlighet på andra störande moment. Exempelvis är en stressad och arg person efter arbetet lättretlig hemma när barnen är bråkiga eller när maten inte står på bordet när man kommer hem! (Vem känner igen det?) Ilska är alltid förtärande, oavsett hur rättfärdig den kan förefalla vara. Ilska är det bränsle som behövs för hämnd, men definitivt inte för att lösa ett problem. Lösningen ligger inom räckhåll för den balanserade individen, fri från hämndbegär eller andra negativa känslor. Den som vill söka en bra och bestående lösning på ett problem måste först befria sig från ilskan.Fortsättning följer…..

Tre faktorer som talar för att Jesus lika gärna kunde ha varit kvinna:1. Han var tvungen att utfodra en stor mängd människor med bara en kort förberedelse när det samtidigt inte fanns någon mat.2. Han försökte göra sin röst hörd bland massor av karlar som inte fattade ett dugg.3. Till och med när han var död var han tvungen att gå upp för att det fanns mer jobb för honom att göra.

Cigaretter:Tobak användes av Nordamerikas urinvånare redan före Columbus. Plantan odlades lokalt och röktes i pipor av medicinska (!) och ceremoniella skäl.Columbus förde med sig några tobaksblad och frön till Europa men det dröjde till mitten av 1500-talet innan det blev populärt. Den franske äventyraren och diplomaten Jean Nicot (nikotin!) populariserade användandet. Mot slutet av 1500-talet röktes det flitigt i Spanien, Portugal, Frankrike och England.Den första kommersiella skörden togs in i staten Virginia 1612 av engelsmannen John Rolfe. Inom sju år var det denna kolonis största exportprodukt. Inget slår som droger!Tobaken producerades i början för piprökning, tuggning och i form av snus. Cigaretter blev inte populära förrän i början av 1800-talet. De första cigaretterna dök dock upp i primitiv form redan i början av 1600-talet, men slog i USA först efter inbördeskriget.

BotoxDen tyske fysikern och poeten Justinus Kerner (1786-1862) var först med att utveckla idén om en möjlig terapeutisk användning av botulinumtoxin. 1895 var Emile van Ermengem först med att isolera bakterien Clostridium botulinum.1944 odlade Edward Schantz bakterien och isolerade toxinet och 1949 upptäckte Burgensgruppen att botulinumtoxinet förhindrar neuromuskulär signalering.Under 1950-talet användes toxinet experimentellt i medicinsk-kosmetisk behandling av politiker (!!!). Ryktet säger at Ronald Reagan var en av de första som tog bort rynkor på detta sätt.Först 2002 gav FDA (Food and Drug Administration) i USA sitt godkännande för botulinumtoxin typ A (Botox® Cosmetic) att tillfälligt användas för försköning av rynkor mellan ögonbrynen (glabellalinjer).Fåfängan tvekar inte....

Klär av sig i sovrummet och kastar kläderna överallt på golvet.Går naken till badrummet. Möter sambo på vägen, visar stolt upp sin penis och trumpetar som en elefant.Ställer sig framför spegeln och drar in magen. Granskar storleken på sin penis, kliar sig på pungen och luktar sedan på fingrarna.Ställer sig i duschen utan tvättlapp. Han vet inte vad den är till för.Tvättar ansiktet med illgrön tvål som luktar motorolja.Pruttar och bryter ihop av skratt eftersom det ekar så häftigt.Lugnar ned sig, men frustar av välbehag när lukten når näsan.Tvättar sina ädla delar med samma tvål.Tvättar anus med tvålen och lämnar spår och hår på den.Tvättar håret med okänt schampo. Vet inte vad balsam är till för.Gör en punkfrilla och beundrar den i spegeln.Pissar njutningsfullt i duschen och tittar beundrande hur vattnet späder ut den gula färgen.Sköljer kropp och hår blixtsnabbt och kliver direkt ut i det genomblöta badrummet. Toapappret är vattendränkt och spegeln täckt av imma eftersom han inte brydde sig om att dra för draperiet.Torkar av sig, men endast på de stora ytorna. Struntar i att torka badrumsgolvet.Tittar sig i spegeln igen och spänner sina muskler. Kollar penis igen.Går till sovrummet iförd minimal handduk runt höften. Möter sambo på vägen, sliter av sig handduken och brölar som en elefant.Kastar den blöta handduken på sängen, där den får ligga kvar, och är fullt klädd inom 2 minuter.