hoppades att spanienvistelsen (drygt 3 veckor) skulle vara vilsam så att jag kunde ladda batterierna och starta upp energiskt igen, men så blev det inte. Min son håller liv i sitt krig mot allt och alla och lyckades förstöra en stor del av semestern. Fast jag ska nog inte skylla just detta på honom. Jag kunde ha valt att inte reagera på hans provokationer. I efterhand är det lätt att se, men just då, i sommarhettan var det inte lika lätt att bedöma....Vetenskapen lär oss, och det skall gudarna veta att vetenskapens lärdomar förändras med tiden, att en nyfödd homo sapiens endast är rädd för två ting: plötsliga höga ljud och rädslan att falla från hög höjd. En lång räcka empiriska försök har bekräftat detta. Alla andra rädslor - och dessa blir fler och mer komplexa med åldern - är inlärda. Med enkel matematik kan vi då konstatera att om man blir tillräckligt gammal så kommer rädslorna dominera ens liv. Evolutionsmässigt kan man frestas dra slutsatsen att rädslorna mer än en gång räddat vår art, men kan det verkligen vara så att de alla behövs numera eller är de snarare ett resultat av växande feghet? Eller lättja? Eller en kombination av båda? Jag vägrar helt enkelt acceptera tanken att en sådan omfattande och förlamande skräck skulle vara behövlig. Totalt sett förefaller den mig enbart vara ett hinder för min andliga utveckling. Jag kan också se att det enbart är rädsla som ligger bakom mitt havererade äktenskap. Från bådas sida. Länge leve modet!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är övertygad om att människor fungerar olika väl under olika tider på dygnet. Vad det beror på vet jag inte med säkerhet även om jag har några teorier. Ingen av dem kan dock bevisas. Själv är jag mest aktiv på natten. Jag piggnar till mycket påta...

Jag har inte skrivit regelbundet på denna blogg på ca 10 år. Istället har jag skrivit böcker. Det kommer en snart i bokhandeln i e-form och audio. Säger till när det blir dags. Hoppas ni kommer gilla den. Vet inte om det är vanligt eller ej, men jag ...

Hej och ett speciellt välkommen tillbaka till alla trogna läsare genom åren. Det är några år sedan jag skrev på bloggen regelbundet. Jag är författare till yrket och har skrivit böcker senaste tiden. Nu har jag precis blivit klar med en bok som snart...

Om jag fick den begränsningen tilldelad, vilket är ett svårt bakslag för en "författare på fritiden", så skulle jag idag säga till alla som vill lyssna:   "Oroa er aldrig för någonting alls!"   Och fick jag lägga till en mening så skulle det ...

Jag har skrivit under signaturen "Leonardo" sedan 2006. Mitt namn är dock Gregor Weiss. Under de senaste 18 månaderna har jag inte varit särskilt flitig på bloggen, men det beror på att jag istället skrivit en bok. Den heter "En sann lögn" och finns ...